Idag, den 1 april, infaller den första av årets skattefridagar. Det är den dag då en normalinkomsttagare har arbetat ihop till de sociala avgifterna och kan börja tjäna ihop till sin bruttolön och kommunalskatten på den.
Ovanpå den bruttolön som utbetalas enligt avtal tillkommer sociala avgifter på drygt 30 procent. Omräknat innebär det att en fjärdedel av årsarbetstiden, om man så vill hela januari, februari och mars, åtgår för att producera det värde som ska täcka den kostnaden.
– Idag förleds många att se ”arbetsgivaravgifterna” som något företagen betalar istället för att inse att det är en extra skatt på deras arbete. Vi vill att skatterna synliggörs. Som ett första steg bör de sociala avgifterna växlas mot lön, säger Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening.
En svensk medelinkomsttagare betalar ca 60 procent av sin inkomst i skatt. Omräknat innebär det att 219 av årets 365 dagar går i skatt. Först den 220:e dagen – 8 augusti – går lönen till den egna privata konsumtionen.
Delas skatteuttaget upp så åtgår årets första tre månader till de sociala avgifterna som läggs ovanpå lönen. Därefter 1 april t o m 24 juni för kommunalskatten. Och 25 juni till den 7 augusti för moms, bensinskatt, fastighetsskatt mm.
– Tre månaders arbete krävs för att betala de sociala avgifterna, en dold skatt ovanpå lönen. Så egentligen får den som jobbar bara nio månadslöner på ett år. Efter alla skatter är det mindre än fem månadslöner kvar. Genom skattefridagen vill vi uppmärksamma hur mycket man som vanlig löntagare betalar i skatt och väcka frågan om det är rimligt, säger Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening.
