Statens jordbruksverk har i dagarna föreskrivit om förebyggande åtgärder mot överföring av aggressiv smittsam, så kallad högpatogen fågelinfluensa, sedan fågelinfluensavirus påvisats i prover från döda svanar på ön Rügen i Nordtyskland. Länsstyrelsen följer utvecklingen och vill på detta sätt informera om de åtgärder Jordbruksverket vidtagit och riskerna för att Västra Götalands län ska drabbas av fågelinfluensa.
Länsstyrelsen håller alltid en hög beredskap för utbrott av epizootiska sjukdomar, det vill säga allvarliga smittsamma djursjukdomar och samordnar bekämpandet av epizootiska sjukdomar inom länet.
Enligt den nya föreskriften skall djurhållare se till att höns och kalkoner som hålls i kommersiellt syfte inte hålls utomhus på anläggningen om de inte fodras och vattnas inomhus skyddat från vilda fåglar, samt att de inte kommer i vare sig direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar, och att dricksvattnet inte kan bli förorenat av vilda fåglar.
För andra fåglar gäller att de om möjligt ska hållas inomhus samt att direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar om möjligt ska förhindras. Dammar och dylikt ska vara avskärmade.
Auktioner, marknader, utställningar och tävlingar med fåglar är vidare förbjudna i landet enligt föreskriften. Även andra tamfåglar ska om möjligt hållas inomhus.
Fågelinfluensa eller aviär influensa (AI), som den också heter, är en djursjukdom som kan drabba tama och vilda fåglar. Den smitta som nu är aktuell är således ett hot mot våra tamfåglar och andra fåglar som vi håller i fångenskap. Risken att vilda fåglar för med sig fågelinfluensa till våra fjäderfän bedöms ha ökat efter att smittan påvisats i prover från döda svanar på ön Rügen i Nordtyskland. Rügen är en känd uppsamlingsplats för vårflyttande fåglar på väg norrut till sina häckningsplatser i Skandinavien.
Fynd av onormalt många döda vilda fåglar av typen svanar, gäss och änder bör anmälas till respektive kommuns Miljö-och hälsoskyddsnämnd för vidare instruktioner och provtagning!
Länsstyrelsen anser att allmänheten i dagsläget själva inte skall handha döda fåglar som man hittar i naturen. Det är framför allt svanar, gäss och änder som kan vara intressanta för provtagning och det skall vara fråga om en "onormal" dödlighet, dvs fler än en svan, en gås eller en and för att det skall vara relevant att skicka in prover för analys.
Fågelinfluensan orsakas av ett virus som tillhör släktet Influensavirus A. Influensa A-virus kan indelas i olika undertyper beroende på vilka proteiner som sitter på virusets yta och man har hittat 16 H-typer och 9 N-typer. Den smitta som vi nu talar och läser om orsakas av H5N1, en virustyp som är särskilt aggressiv.
Vilda vattenfåglar bär ofta med sig milda varianter av fågelinfluensavirus. Detta virus är alltså naturligt förekommande bland framför allt änder och de blir själva inte sjuka. Inkubationstiden är mellan 3-5 dagar, dvs så lång tid tar det från det att en fågel smittats tills sjukdomen bryter ut.
Influensavirus sprids från en smittad fågel till en annan genom fågelträck, som kan innehålla mycket stora mängder virus, men också via luften när fåglarna nyser och hostar. Det innebär att smittöverföring kan ske direkt genom att fjäderfä hålls ute eller att vilda fåglar kan ta sig in i hönshus eller andra utrymmen där man håller fåglar inomhus. Smittan kan också ske indirekt genom att fågelträck fastnar på skor på djurskötare eller besökande personer. De indirekta smittvägarna anses mest sannolika. Mellan olika besättningar eller djurhållningar med fjäderfän sker smittspridning genom handel eller motsvarande med levande fåglar. Den kan spridas via föremål som redskap, kläder, foder, transportfordon, damm, fjädrar m.m. och också genom vattendrag. Smitta anses kunna spridas upp till 100 m med vinden.
Hygienen är som alltid i samband med sjukdomar viktig för att bryta smittvägar. Viruset är dessbättre också känsligt för de flesta desinfektionsmedel.
