Det nya allmänna pensionssystemet i kombination med tjänstepensionen från kollektivavtalen kommer att göra många besvikna. Det visar rapporten ”Har vi råd att bli äldre?” som är gjord av docent Göran Normann på uppdrag av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.
En sjuksköterska och en metallarbetare som vill pensionerna sig vid 61-års ålder kan räkna med mindre än 40 procent i pension i förhållande till sin slutlön. Om de istället väntar till 65 års ålder med att pensionera sig kan de förvänta sig 46 respektive 49 procent i pension. De måste fortsätta arbeta heltid och vänta ända till 70-års ålder med att pensionera sig för att ens nå upp till en 60-procentig pension.
– För att komplettera de låga pensionerna krävs ett ökat eget sparande. Signalerna om en försämrad eller rent av slopad avdragsrätt från den sittande Pensionsskatteutredningen är därför klart oroväckande, säger Håkan Danielsson, VD Länsförsäkringar Liv.
Pensionssparandet har påståtts vara skattesubventionerat genom att avkastningsskatten är lägre än skattesatsen för kapitalsparandet i övrigt.
– Det kan ifrågasättas om det idag över huvud taget finns en skattestimulans för långsiktigt och bundet sparande inför pensionen. Om vi inte ska riskera att få en stor grupp fattigpensionärer i framtiden måste det långsiktiga sparandet stärkas, menar Göran Normann, docent i nationalekonomi och författare av rapporten ”Har vi råd att bli äldre?”.
Sverige är det enda landet som beskattar tjänstepensionskapitalet vid tre tillfällen: vid avsättningstidpunkten via den särskilda löneskatten, under fonderingsperioden via avkastningsskatten och vid utbetalning via inkomstskatterna. Dessutom är avkastningsskatten på pensionssparandet världens mest aggressiva och den procentuella nivån på de svenska marginalskatterna är världsledande.
Läs hela Göran Normanns rapport på www.lansforsakringar.se/info
