Klockslaget 00.59.59 på nyårsnatten följs av 00.59.60 och därefter 01.00.00 – det vill säga vi lägger till en skottsekund. Årets första dag blir därmed en sekund längre än normalt. Orsaken är att jordens rotation kring sin egen axel är långsamt avtagande och inte riktigt stabil.
– För att kompensera brukar man stoppa in en skottsekund var artonde månad. Nu är det hela fem år sedan senast, säger Kenneth Jaldehag, forskare vid SPs laboratorium för tid och frekvens.
Den tidsskala som vi idag alla utgår ifrån infördes 1972 och kallas koordinerad världstid eller UTC. UTC skapas ur medelvärdet av drygt 250 atomur runt om i världen. Vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås finns fem atomur som bidrar till världstiden.
Utnyttjar atomurens stabilitet
Den svenska nationella tidsskalan kallas UTC (SP). Denna tid är grunden för Fröken Ur eller den tid som man kan hämta över Internet och som finns vid de nationella knutpunkterna för Internet, www.sp.se/metrology/timefreq/sv/tochf.htm.
– Den koordinerade världstidsskalan utnyttjar den höga stabiliteten hos atomtidsskalan. Då och då justeras den med en skottsekund för att hålla takten med jordrotationen. Det är detta som nu sker en timma in på det nya året, säger Kenneth Jaldehag.
Strunta i skottsekunderna?
Sedan 1972 då UTC och skottsekunder introducerades har ett tjugotal skottsekunder lagts till, vilket i praktiken innebär att jordens rotation kring sin egen axel är sakta avstannande. Internationellt pågår i dag en diskussion om att strunta i skottsekunderna då det ställer till en mängd problem, till exempel när datorer världen runt ska justeras för bara en sekund.
Oväntade konsekvenser
Vad som blir resultatet av diskussionerna är lite för tidigt att sia om, enligt Kenneth Jaldehag, men om skottsekunderna tas bort får det en del oväntade konsekvenser. I en internationell överenskommelse från 1884 lades fast att nollmeridianen ska gå genom Greenwich utanför London. Med bibehållande av nuvarande regler och utan skottsekunder skulle nollmeridianen sakta glida öster ut. 1 sekund motsvarar omkring 290 meter vid Greenwichobservatoriet. Frankrike, som inte erkände den internationella överenskommelsen förrän 1911, skulle få vatten på sin kvarn. Tidsskillnaden mellan Greenwich och observatoriet i Paris är 9 min och 21 sek.
– Vem vet, om många, många år i framtiden kanske nollmeridianen går genom Paris igen, säger Kenneth Jaldehag.
En mer utförlig text om skottsekunden finns på www.sp.se http://www.sp.se/
