Vi åkte för att uppleva barndomens landskap och färdades genom ett guillouiserat Arn-landskap och närmade oss Årnäs, samhället mellan Mariestad och Götene vid en vik av Vänern. Ett samhälle med glasbruk, som lades ner 1960 samt en ruin efter en gammal kungaborg; Aranäs.
På vägen mellan Sjöbergs egendom och Årnäs dyker det upp stora vackra ekar ute i ett sädesfält. De står i en klunga; fem ekar med vida kronor. De gav, även för över femtio år sedan, ett säreget intryck. Närmre vägen står ännu en grupp högresta ekar i den ovanligt vackra natur som omger samhället. Och överallt det återspeglande klara ljuset från det stora innanhavet.
Via en väl markerad stig runt ett sädesfält lotsas man fram till den gamla Aranäsborgen vid herrgården. Det är en ruin efter Torkel Knutssons borg, under hedentid landskapets förnämsta kungaborg. Borgen var gammal redan på TK: s tid i slutet av 1200-talet och har varit stor med flera välbyggda stenhus, sannolikt byggda av kungamakten eller någon i högfrälset. Den brändes och sten från murarna användes vid byggandet av Läckö slott. I dag är borgen mest känd för att sagans riddare Arn Magnusson växte upp där. Flera utgrävningar av borgen har företagits. Det har blivit möjligt tack vare stöd från Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnes – och miljövård.
Vid rastplatsen i närheten hittas i ett buskage en ölflaska märkt Årnäs bruk, 1921. Diverse småkryp har tydligen bott inuti under många år, men nu blev det slut med det.
I ett tidningsklipp från 1946 framkommer att Årnäs då hade 500-600 invånare. I dag är det 176.
Göteborgsfödde Berndt Harder Santesson var riksdagsman, köpman och en av dåtidens entreprenörer och köpte Årnäs säteri 1801. Glasbruket anlades 1802 och var i full drift 1837. Runt samhället fanns god tillgång på virke och sand, två viktiga beståndsdelar för framställning av glas. Vid förra sekelskiftet hade arbetarna på glasbruket 56 öre per timma. Barnarbete förekom och de fick börja vid sju år med att lasta och städa. Det sägs att den gamle disponenten gick runt i hyttan med en käpp och rappade till arbetare, som han tyckte stod och halvsov. Skiftarbete gällde och man gjorde fyra så kallade smältor av glasmassa per vecka. Glasblåsarna var ett stolt och yrkesskickligt släkte med starka personligheter. 1891 fanns det 158 anställda.
1869 blev AB D Carnegie & Co ägare av Årnäs egendom med glasbruk, kvarn och såg och drev det i över 90 år. Den största produktionen var porterflaskor för Carnegiebryggeriet i Göteborg och glaset tog vattenvägen dit.
Fönsterglas tillverkades och flaskor, som blåstes för hand eller mun, rättare sagt. 1930 övergick man till maskindrift. Glasbruket lades ner 1960 och har sedan ersatts av plasttillverkning och olika metallindustrier, som har kommit och gått.
På femtiotalet kunde ännu den gamla bruksandamentaliteten upplevas. Man talade med aktning om disponenten, ingenjören och deras familjer. Fotbolls- och bandylagen var spänstiga och missionsförsamlingen var stark. Det fanns affär och mejeri på orten. Mjölk och grädde mättes upp från stora krukor i ett källarsvalt rum. Det fanns en stor tvättstuga på Slättholmen.
Generationer av årnäsbor har arbetat på bruket och sammanhållningen, gemenskapen var harmonisk och levande. Det goda, glada skrattet, solen, baden och omtanken, gjorde barndomens somrar på Årnäs unika och oförglömliga.
Utanför Slättholmen ligger sjömärket Dagskär, där nappade abborren och nystekt abborre med persiljesås var det bästa man kunde få att äta. Omtyckta badplatser var Bagge Sten, Mossen och Rivenäs. Dit cyklade man på ringlande grusvägar genom tallskogen och kokade kaffe i en glaspumpa över en liten eld mellan stenhällarna. Pumpan var tillverkad på bruket förstås och de vuxna var saliga över det goda kaffet.
I minnet kan ännu den rytmiskt musikaliska klangen från flaskorna höras, hyttmästarens och arbetarnas rop till varandra. Folk vimlade ut från hyttan vid middagsrasterna och skiftens slut och försvann in i de närbelägna arbetarlängerna, som nu visade sig vara rivna. I de båda skolhusen är det tomt på barn de reser sedan länge till Hällekis. Ett glasbruksmuseum finns inrättat i herrgården, startat av den siste disponenten på Årnäs; Harald Ekman.
Kulturföreningen Aranäs, som startade 1990 forskar i årnässläkter och -minnen och ger ut skrifter och böcker samt driver studiecirklar.
Vi fortsatte via Österäng mot Forshems 1100-talskyrka. På kyrkogården läste vi på gravstenarna och mindes gamla Årnäs-bor. Vid den käraste satte vi en bukett harklöver.
När Arn-febern var som hetast för några år sedan gjordes en teveintervju med folk på orten. En kvinna svarade på frågan om hon läst Guillous böcker att det hade hon inte, men väl sålt en glass till honom, när han var på genomresa.
Tar tacksamt emot bilder från Årnäs om de får användas i tryck. Kontakta mig (Birgitta Brobeck) på telefon 031/3314665
