En genomgång av senare års forskningsrön av Karolinska Institutet visar att svenskt snus är cancerframkallande och ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdom. Bedömningen baseras på resultat både från epidemiologiska studier och experimentella undersökningar.
Vissa studier tyder på att snus även ökar risken för högt blodtryck och diabetes samt för förtidsbörd (om mamman snusar under graviditeten), men här är underlaget inte tillräckligt för säkra slutsatser.
Män utgör den överväldigande majoriteten av snusarna i vårt land, men snusbruket har ökat hos båda könen de senaste 20 åren. År 2004 snusade 22 % av männen dagligen och 3 % av kvinnorna. Snusanvändningen bland tonåringar följer samma mönster som bland vuxna, med en tydlig ökning särskilt bland flickor sedan slutet av 90-talet. År 2004 snusade (dagligen eller tillfälligt) 21% av pojkarna och 8% av flickorna i årskurs 9. Det finns påtagliga regionala skillnader i snusbruket, som är vanligare i norra delen av landet.
Experimentella undersökningar visar att snusextrakt kan framkalla cytotoxiska och genotoxiska skador. Snus innehåller även ämnen som delvis motverkar sådana effekter, t ex antioxidanter. Tobaksspecifika nitrosaminer, som bland annat finns i snus, ökar risken för ett flertal cancerformer i djurförsök. Djurexperimentella studier tyder även på att snus kan orsaka cancer. Resultaten från epidemiologiska studier av cancerrisker knutna till långvarig användning av snus är inte helt entydiga. Vissa studier avseende svenskt snus har visat riskökningar för munhålecancer och cancer i bukspottkörteln, medan andra inte kunnat bekräfta sådana samband. Liknande resultat har erhållits från studier av andra typer av snus. Viktiga felkällor i de epidemiologiska undersökningarna kan bidra till att riskerna underskattas. Vid en samlad bedömning av de experimentella och epidemiologiska studierna talar resultaten för att svenskt snus är cancerframkallande.
Både resultat från djurstudier och epidemiologiska studier visar att snus påverkar hjärt-kärlsystemet, bland annat genom omedelbara effekter på blodtryck och puls. Vid långtidsanvändning av snus är resultaten inte entydiga då det gäller risken för högt blodtryck. De epidemiologiska studier som undersökt snus och hjärtinfarkt är någorlunda överensstämmande. De visar ingen ökad risk för insjuknande i hjärtinfarkt, men däremot en ökad risk att dö i kardiovaskulär sjukdom eller hjärtinfarkt. Detta stämmer väl med resultaten från djurexperimentella studier som visar att nikotin ökar risken för hjärtarrytmier och storleken på hjärtinfarkter. Då det gäller stroke och diabetes är underlaget för begränsat för att tillåta säkra slutsatser.
Snus orsakar lokala slemhinneskador i munhålan. Daglig användning, användning av lössnus, snus med högt pH eller hög nikotinhalt ger allvarligare skador. Frilagda tandhalsar är vanligt förekommande på platsen där prillan placeras. Denna skada är irreversibel. Resultat från en svensk studie talar för att snusanvändning under graviditet ökar risken att drabbas av högt blodtryck och äggvita i urinen samt att barnet föds minst 4 veckor för tidigt.
