Kinnekulleborna "tyckte till" på debattmöte

När kommunfullmäktige anordnade debatt möte i skolans matsal i Hällekis kunde man redan på parkeringen konstatera att uppslutningen skulle bli god. I matsalen fick man tränga ihop sig så gott det gick och det fanns inte sittplatser till alla. Sammanlagt kom cirka 200 personer till detta möte, kommunfullmäktige då inräknade.

Välbesökt debattmöte i Hällekis skola

Att dagens frågor: sjönära boende, vindkraft och amfiteater väcker både engagemang och blandade känslor har väl varit känt sedan länge, nu skulle man äntligen få möjlighet att föra fram sina åsikter direkt till kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktiges ordförande Marianne Perserius öppnade dagens möte och förklarade att dessa debattmöten kommit till för att medborgarna skall känna sig delaktiga i kommunens beslut. Ordet gick sen vidare till kommunalrådet Bo Bergsten som före de olika programpunkterna berättade lite om hur långt framskriden i processen de olika projekten hade kommit.

Därefter tog kommunarkitekten Per Seiving över och berättade om det påbörjade arbetet med att iordningställa stationsområdet i Hällekis, ett projekt som han ansåg var ett tydligt tecken på en utökad satsning i Hällekis. Ombyggnationen av stationsområdet beräknas vara klar vecka 48.

Per Seiving berättar om sjönära boende i Hällekis

Seiving gick sen vidare och berättade om projektet sjönära boende vid småbåtshamnen i Hällekis. De första skisserna som visades upp för ett år sedan innehäll förslag på 7 eller tolv tomter i det planerade området, men efter protester från boende i samhället att förslaget med 12 tomter skulle innebära för små tomtmarker kom man senare fram till en medelväg och nu finns en skiss på 10 tomter i det aktuella området. Varje tomt skulle med det förslaget bli ca 1100 kvadratmeter stor. Då området ligger på f.d. Cementas gamla industrispår har man under sommaren genomfört markprover och geotekniska undersökningar för att utröna vad som döljer sig i marken. Några prover påvisade viss förekomst av olika ämnen bl.a. tjära och ny provtagning skall genomföras.

I det planerade bostadsområdet kommer 7 av tomterna att ligga upp mot Sjöråsvägen de resterande tre ner mot sjökanten, däremellan kommer det att bli en väg. Den existerande vägen kommer att flyttas ner mot sjökanten med ett antal meter. En skyddsplanteringszon kommer att anläggas för att dämpa buller från Sjöråsvägen och man kommer att undersöka möjligheter att få ner hastigheten på samma väg. Om det går enligt planerna kan det bli klartecken att påbörja planeringsarbetena i början av kommande sommar.

När sen ordet var fritt i detta ämne kom det fram synpunkter på bl.a. att närheten till Svenska Foders anläggning kan skapa framtida problem då damm och buller alltid kommer att finnas i området som kan bli störande för de boende. Och svenska Foders representant avrådde från att satsa på ett bostadsområde på denna plats. I dagsläget finns 15 personer som står i kö för att få en tomt i detta nya område. Tongångarna för och emot detta förslag vägde väl relativt jämt.

Lennart Blomgren från Agrivind redovisade sen förslaget om att etablera två stora vindkraftverk vid sjöstranden nära Parocs industriområde och på Cementas gamla mark. Han berättade om förutsättningarna för att uppföra dessa verk i Hällekis och att man satsar på att göra en etablering nära befintligt industriområde då där redan finns färdig infrastruktur, närhet till elnätet m.m. I dagsläget ligger miljökonsekvensbeskrivningen hos Länsstyrelsen för beslut. Det buller på 40 db som är gränsvärde kommer enligt Blomgren inte att påverka de närboende då närmaste bostadshus ligger 570 meter från vindkraftverken.

Om det blir ett positivt beslut för etablering kommer det att uppföras 2st 3 megawatts vindkraftverk, vilket fabrikat man kommer att välja är ännu inte bestämt. Dessa verk kommer att leverera omkring 10 miljoner kilowattimmar, vilket ungefär motsvarar all elförbrukning för industrierna på orten.

Denna fråga verkade vara den som upprört de boende i området allra mest och många passade på att föra fram sin åsikt vilka då merparten var negativa. Man oroade sig för is som kan släppa från vingarna (vilket enligt Blomgren inte var något problem alls), man ansåg att det skulle bli stora bullerproblem, utsikten skulle bli förstörd, minskad turism och nyinflyttning m.m. Man fråga även till vilken nytta dessa vindkraftverk skulle vara för Hällekisborna och om det på sikt skulle medföra några positiva saker för kommunen såsom ökade inflyttning, mer turism och större skatteintäkter. Merparten av de som kommit på mötet var klart negativa till denna etablering, men några ansåg att man inte skall stoppa utvecklingen och vara nejsägare till alla nya förslag som tas fram. Följden kan bli att inga företag i framtiden vill satsa på etablering i Hällekis då där finns ett utbrett motstånd mot allt nytt.

Bo Bergsten klargjorde sen för kommunens målsättning och vision att bli en fossilbränslefri kommun innan år 2010 och då måste man vara öppen att beakta varje satsning på alternativa energikällor. Vindkraften är en av dessa, optimalt, sade Bergsten, vore ju att sätta ett vindkraftverk på Kinnekulles topp, men där vill ju vaken jag eller någon annan att det skall finnas. Därför har det genomförts en undersökning var i kommunen vindarna är gynnsammast för vidkraft, Hällekis är ett av dessa områden. Sen är det upp till vindkraftföretagen att lämna in ansökan i vilka områden de vill satsa.

Därefter var det dags för en fikapaus och lite diskussioner folk emellan innan det åter var dags att bänka sig och gå in på nästa programpunkt som var amfiteatern.

Fikapaus i skolans gymnastiksal

Lennart Åstrand från föreningen Kinnekulle Amfiteaters vänner höll en lång genomgång av projektet och hur det fortskridit sedan starten 2002. Första förslaget var att bygga en amfiteater som fullt utbyggd skulle rymma 7000 besökare, detta förslag reviderades senare och nu är det aktuellt med 4000 platser och en utbyggnad i tre etapper med 1300 plaster de första två etapperna. Även placeringen på amfiteatern och parkeringen har flyttats till nya områden i brottet.

Åstrand berättade sen om föreningens visioner, hur man vill bygga en unik anläggning på en unik plats med unika naturupplevelser, men inte bygga i snabbare takt än att finansieringen hinner med. Detta skulle medföra kultur på hög nivå och sätta Götene och Kinnekulle på kartan samt hjälpa till att dra hit turister och skapa nya arbetstillfällen för lokalbefolkningen. Hela tiden skulle man ta stor hänsyn till omkringliggande natur och låta amfiteatern smälta in i omgivningarna genom att använda samma material som finns på platsen. De störande ljud som många är rädda för kan med ny modern teknik minskas avsevärt, enligt Åstrand. Enligt en gjord undersökning skulle en fullt utbyggd amfiteater generera en ökad omsättning på ca 100 miljoner kronor per år i området vilket skulle leda till omkring 100 nya årsarbeten.

Radio Kinnekulle på plats och direktsänder.

Sen var det Bengt Roséns tur att ingående tala väl om amfiteatern och dess fördelar. Ordet var sen fritt och många negativa argument mot en teater luftades. Man menade i stort att en byggnation skulle medföra att stenbrottets attraktiva naturvärden skulle gå förlorade vilket även på sikt kunde medföra en försämrad dragningskraft som naturskönt område för hela Kinnekulle. Orimligt högt buller, en katastrofal ökning av trafiken och ogenomtänkt ekonomisk lösning var en del av argumenten som togs upp. Men här fick nejsägarna som merparten verkade vara sommargäster och inflyttade mothugg av flera från den infödda lokalbefolkningen. Dessa menade att man måste satsa på utveckling och ta vara på alla möjligheter till nya arbetstillfällen. Dessa såg inte heller natur- och miljöaspekterna som något hinder för en amfiteater och menade att stenbrottet redan var ett industrisår i naturen och inte skulle ta skada av en teater.

Sammanfattningsvis kan man nog konstatera att den infödda lokalbefolkningen i stort sett är mindre negativ till nya etableringar och projekt än vad merparten av de nyinflyttade och sommarboende är. Vilket troligen kan förklaras med att de nyinflyttade sökt sig till Kinnekulle just för dess unika och vackra natur och inte vill göra avkall på de värden man har idag. Lokalbefolkningen å sin sida värnar mer om nya arbetstillfällen, ökad inflyttning, ökade skatteintäkter som på sikt kan förbättra serviceutbudet i samhället som kan göra vardagslivet lite drägligare. Den natur och miljö man vuxit upp med sedan barnsben kommer alltid att förändras men går knappast helt förlorad av ett fåtal nya etableringar, viktigast är nog ändå samhällets överlevnad och utveckling.

Artikeln publicerad: 051115


Copyright © Hällekis Kuriren, Duhagsvägen 1E, SE-53374 Hällekis, SWEDEN
Phone: +46 (0)510 540 022, Fax: +46 (0)510 540 022, Mobile: +46 (0)70 208 43 52, Mail: info@hallekis.com