I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) har barn i åldrarna 10–18 år själva fått komma till tals om bland annat familjerelationer, boende, fritidsvanor, ekonomi och materiella tillgångar, skolan, välbefinnande och hälsa. Resultaten av dessa undersökningar visar att det finns skillnader mellan pojkars och flickors levnadsvillkor. Skillnader finns också mellan olika åldrar.
Barnens familjer
Tre av fyra barn och ungdomar i åldrarna 0–18 år bor i en familj med sina ursprungliga föräldrar. Detta innebär att 1,5 miljoner av Sveriges 2 miljoner barn och ungdomar i åldrarna 0–18 år bor med båda sina föräldrar, men det innebär samtidigt att 0,5 miljoner barn och ungdomar (27 procent) har separerade föräldrar eller föräldrar som aldrig levt tillsammans. 5 procent bor emellertid växelvis ungefär lika mycket med sin mamma och sin pappa.
Utvecklingen sedan början av 1990-talet fram till 2003-04 har inneburit att andelen barn och ungdomar som bor i en familj med båda sina ursprungliga föräldrar har minskat med cirka 5 procentenheter samtidigt som andelen växelvis boende ökat med 4 procentenheter.
Barnen om familjen
De allra flesta barn och unga kommer bra överens med sina föräldrar. Fler barn kommer emellertid bra överens med sin mamma (92 procent) än med sin pappa (85 procent). Det är också enligt barnen själva i högre grad mamma än pappa som har tid för dem och det är i första hand mamma de vänder sig till om de är bekymrade eller oroar sig för något.
Barnens boende
De flesta barn känner många i sitt bostadsområde och nästan alla barn känner sig också trygga dagtid i bostadsområdet. Yngre, i synnerhet flickor, uppger emellertid i högre grad än äldre att de känner sig otrygga under kvällstid. I åldrarna 10–12 år känner sig 45 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna otrygga kvällstid.
Barnens ekonomi och materiella tillgångar
I stort sett alla barn och ungdomar har en egen ekonomi i någon form. Den vanligaste inkomstkällan är vecko-/månadspeng eller barn-/studiebidrag. Men många ungdomar jobbar också. 29 procent av högstadie- och gymnasieeleverna har de senaste 12 månaderna arbetat någon enstaka gång, 11 procent minst en gång i månaden medan 12 procent har arbetat minst en gång i veckan.
Materiellt sett har dagens 10–18-åringar det mycket gott ställt. 56 procent har egen TV, 34 procent egen dator och 75 procent egen mobiltelefon. Fler pojkar än flickor har emellertid egen TV och dator, medan fler flickor än pojkar har egen mobiltelefon. Flickor har också i betydligt högre grad än pojkar eget husdjur.
Barnen om fritiden
Att på sin fritid ägna sig åt idrott är vanligt. Av 10–18-åringarna uppger 68 procent att de minst en gång i veckan idrottar i någon klubb eller förening. Framför allt är det de yngre som idrottar på fritiden.
Fler flickor än pojkar läser böcker på sin fritid. Drygt 23 procent av flickorna läser böcker varje dag, jämfört med 16 procent av pojkarna. Flickor besöker också i större utsträckning än pojkar bibliotek, teaterföreställningar och konserter.
Många träffar kompisar på fritiden. Drygt 41 procent av pojkarna och 35 procent av flickorna träffar kompisar varje dag. TV- och videotittande är också mycket utbrett bland barnen. Hälften av barnen i åldrarna 10–18 år tittar på TV 1–2 timmar en vanlig vardag. Att hjälpa till med hemarbetet är inte lika vanligt, vanligast är det att hjälpa till 1–2 timmar varje vecka.
Barnen om skolan och samhället
Närmare hälften av eleverna i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet ställer höga krav på sig själva när det gäller hur det går i skolan. Andelen ökar emellertid markant med stigande ålder och är allra högst bland flickor i gymnasiet.
En klar majoritet av eleverna, drygt 9 av 10, känner sig trygga i skolan. Olika typer av kränkande behandling förekommer dock. I högstadiet uppger 28 procent av eleverna att det finns någon i deras klass som är mobbad. I mellanstadiet är motsvarande andel 22 procent och i gymnasiet 13 procent.
Att på olika sätt agera för att åstadkomma förändringar eller protestera är vanligare bland flickor än bland pojkar. 51 procent av flickorna uppger att de under de senaste 12 månaderna t.ex. demonstrerat, skrivit insändare eller varit på ett politiskt möte. Motsvarande andel bland pojkarna är 36 procent.
Barnen om välbefinnande och hälsa
De allra flesta barn är oftast på gott humör, är nöjda med sig själva och sitt utseen-e och tror att de kommer att få det bra i framtiden. En större andel pojkar än flickor, liksom en större andel yngre än äldre, är emellertid nöjda med sig själva och sitt utseende.
Flickor uppger också i högre grad än pojkar att de ofta känner sig ledsna och nervösa. Även psykosomatiska besvär såsom huvudvärk, ont i magen samt att känna sig stressad är vanligare bland flickor än pojkar samt tycks vara vanligare bland äldre än yngre. Pojkar upplever emellertid i större utsträckning än flickor att de har svårt att sitta still och koncentrera sig.
Publikation
Rapporten Barns villkor (nr 110 i serien Levnadsförhållanden) kommer att publiceras i samband med SCB:s välfärdsdag onsdagen den 19 oktober och kan läsas på SCB:s webbplats.
