Vitlök, chilipeppar och wasabisenap kommer från olika växter och smakar helt olika. Ändå fungerar de på samma sätt i kroppen: de bränner i munnen, orsakar lokal rodnad och svullnad, och har också effekter i andra organ. Alla tre påverkar nerver som i vanliga fall inte reagerar på smakämnen, utan som tillhör smärtsystemet. En forskargrupp från Lunds universitet har nu kartlagt vad som händer vid en ”vitlökskick”.
– Vi undersöker olika naturprodukter som har en dokumenterad effekt på människor för att se hur de påverkar nervsystemet. Det ger dels en större förståelse för hur nerver fungerar, dels idéer till utveckling av nya läkemedel, säger docent Peter Zygmunt.
Han och professor Edward Högestätt leder en medicinsk forskargrupp vid Lunds universitet, som samarbetar med en annan forskargrupp i San Fransisco samt med en grupp lundakemister ledd av professor Olov Sterner.
Forskarna visar nu i en artikel i den internationella tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) att allicin, det aktiva ämnet i vitlök, binder till en receptor på smärtnerverna. Detta öppnar en s k jonkanal i nerverna och startar en hel kaskad händelser i vitlöksätarens mun, ryggmärg och hjärna.
Senap och chilipeppar fungerar på likartade sätt, och alla tre är också gamla medicinalväxter. Chilipeppar lär t ex ha använts av aztekerna i Mexico för att bota tandvärk, och i Kina som bedövningsmedel vid kastreringen av kejsarrikets eunucker. Senapsplåster har använts mot bl a reumatiska besvär och ledinflammationer, och vitlök används ofta för att förebygga förkylningar.
– När vi nu vet vilka receptorer som påverkas av vitlök och de andra medicinalväxterna, så har vi möjlighet att skräddarsy läkemedel som kan påverka just dessa receptorer och därmed funktionen hos de berörda nerverna, förklarar Edward Högestätt.
Ett av skälen till de tre medicinalväxternas mångsidiga effekter kan vara att de nerver de påverkar finns i hela kroppen, även i luftvägar, magtarmkanal och urinblåsa där de har en kontrollerande funktion. Går något fel i systemet sviktar kontrollen: en överaktivitet i nerverna i urinblåsan kan exempelvis ge inkontinens.
Växterna själva tros ha utvecklat de brännande ämnena för att hindra angripare. Och försvaret fungerar verkligen bra mot gnagare – men inte mot människor.
– Människan har nämligen lärt sig uppskatta stark mat. Det finns t o m studier som visar att smärta i munnen bidrar till smakupplevelsen! säger Peter Zygmunt.
