De flesta vet vad Unescos Världsarvslista står för och känner till att vi i Sverige har mer än tjugo miljöer/byggnader som är upptagna på listan, från hällristningarna i Tanum till Skogskyrkogården i södra Stockholm. Att det sedan 1993 också finns en lista över Världsminnen är mindre känt och Sverige har inte heller varit representerat på denna lista förrän nu.
Den 21 juni beslutade Unescos rådgivande kommitté för Memory of the World att föra upp Astrid Lindgrens arkiv i Kungl. biblioteket på listan över arkiv och dokument som är av värde för hela mänskligheten. Även Emanuel Swedenborgs manuskript, som finns bevarade på Kungl. Vetenskapsakademin, fick samma status.
Astrid Lindgrens arkiv, som troligen är ett av de största enskilda arkiven i landet, har skänkts till Kungl. biblioteket av författaren själv och hennes efterlevande. Överföringen av material inleddes 1980, då vindskontoren på Dalagatan var överfulla och fortsatte till efter hennes bortgång. Arkivet omfattar huvudsakligen perioden 1944-2002 och innehåller framför allt en mycket omfattande samling brev till Astrid Lindgren från vuxna och barn från hela världen. Det rör sig om tiotusentals brev i de mest skiftande ämnen: från hennes mongoliske översättare, från sexåringen som så småningom blev doktor i barnlitteratur, från en beundrande bussförare och gratulationsbrev från kungafamiljen på 80-årsdagen. Till 90-årsdagen anlände fjorton postsäckar med gratulationer! Eftersom Astrid Lindgren ända fram på 1980-talet själv skötte sina utländska rättigheter finns också en omfattande affärskorrespondens och redovisning av utlandsförsäljningen av hennes böcker. Däremot är breven av hennes egen hand relativt få, Astrid Lindgren tog sällan kopior av det hon skrev. Och de flesta breven från de närmaste vännerna och familjen finns fortfarande kvar i lägenheten på Dalagatan 46.
Förutom breven finns ca 400 stenogramblock som innehåller utkast till böcker, filmmanuskript och dramatiseringar och även renskrivna manuskript till de flesta böckerna. En annan omfattande del av samlingen är pressklippen, som också de går tillbaka till 1940-talet. Få författare torde vara så väldokumenterade i det avseendet. Bl.a. kan man följa den s.k. Pomperipossa-diskussionen dag för dag från den 10 mars till efter valet i september 1976!
Förutom sitt uppenbara litteraturvetenskapliga värde är Astrid Lindgrens arkiv också ett unikt tidsdokument. Ingen annan svensk författare har nått samma folkkära ställning och ingen har nått en lika stor geografisk spridning. Hennes verk finns att läsa på nära 90 språk! Tack vare det ger arkivet en bild av de frågor som engagerade det svenska folket under 1900-talets andra hälft och också av hur man i andra länder uppfattar Sverige och svenskarna. Det speglar ett livsverk som förenar generationer och suddar ut gränser, vare sig de är av kulturell, politisk eller religiös natur. Astrid Lindgren kom att bli en symbol för det bästa i det svenska samhället, både här hemma och utomlands.
Fakta:
Astrid Lindgrens arkiv omfattar ca 100 hyllmeter.
Brevsamlingen innehåller minst lika många brev från vuxna som från barn, sammanlagt uppskattningsvis mer än 50 000 brev.
Bidrag till uppordnandet har lämnats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Uppordningsarbetet har pågått i nära fyra år och mycket arbete återstår.
Arkivet är f.nv. inte tillgängligt och senare kommer särskilt tillstånd att krävas framför allt för tillgång till brevsamlingen.
I samband med hundraårsminnet av Astrid Lindgrens födelse planerar Kungl. biblioteket en utställning med material ur arkivet.
