Ta chansen att träffa frimärkskändisar och samlare och ta reda på vad som utgör samlandets innersta väsen. Flanera bland värdefulla utställningar, se frimärksgravörer gravera och lyssna på inspirerande föredrag av konstnärer, formgivare och författare.

För utförligt program se www.nordia2005.com. Fri entré alla dagar.

Många spännande frimärksutgåvor i maj

En grön oas där stressade stadsbor pustar ut under sommarmånaderna. Kolonilotten erbjuder en paus från vardagen och en närhet till naturen som många uppskattar. Lata dagar förgylls med frimärksutgåvan Sommar på kolonilotten, som ges ut den 26 maj.

Ett frimärke eller en sedel? Frimärket Tumba Bruk skulle kunna tas för en sedel om det inte vore så litet, tandat och gummerat. Sedelpappersbruket Tumba Bruk grundades av Sveriges Riksbank för 250 år sedan. Frimärket, med moder Svea som motiv, innehåller typiska detaljer för värdetryck som mikrotext, guillochemönster och fluorecerande färg. Utgivningen sker tillsammans med Riksbanken, som presenterar en unik minnessedel för Tumba Bruk, den 26 maj.

Sverige och Norge har utvecklats sida vid sida genom historien. År 2005 är det 100 år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes och även det år som den nya förbindelsen mellan dessa grannländer invigs - den nya Svinesundsbron. Den 27 maj ger Posten ut frimärkena Grannar i utveckling tillsammans med norska Posten.

Fakta om frimärksutgåvorna

Utgivningsdag 26 maj

Svenska frimärket 150 år

De första svenska frimärkena gavs ut den 1 juli 1855. Avgiften för att skicka brev var då fyra skilling banco för brev upp till drygt 16 gram. Enhetsportots införande gjorde det möjligt att skicka brev inom hela Sverige till samma kostnad, oavsett vägsträcka. Det innebar en kommunikationsrevolution och brevskrivandet ökade i snabb takt.

Posten firar frimärkets 150-årsjubileum genom att ge ut frimärkssutgåvan Svenska frimärket 150 år i ett häfte om åtta motiv.

På fyra motiv syns detaljer från kända svenska frimärken ur tidigare utgivningar. Här ligger fokus på frimärkets form och konstnärliga uttryck.
Motiven visar Damen med slöjan från utgåvan Gustaviansk konst år 1972, 5 öre från utgåvan Ny siffertyp år 1951, Postryttaren från utgåvan Postverkets 300-årsjubileum år 1936 och Fjällkvanne från utgåvan Fjällvärld år 1984.

Jubileumsutgåvans övriga fyra motiv tar upp frimärkets och Postens samhälleliga utveckling från år 1855 till idag. Det första motivet är Greve Pehr Ambjörn Sparre (1828-1921), som leder oss in i utgåvan som det svenska frimärkets skapare. Sparre försökte tidigt införa förfalskningssäkra sedlar och fick som 26-åring uppdraget att tillverka Postens första frimärken.
Ett annat motiv är Brevet, som illustrerar hur brevledes kommunikation gör det möjligt att hålla kontakt med nära och kära världen över. Det tredje motivet, Transporter, visar hur Posten har använt sig av de moderna transportmedlen tåg och flyg när de kom på 1800- respektive 1900-talet. Det fjärde och sista motivet är Lantbrevbäring, som illustrerar hur Posten når även de mest avlägsna hushållen i Sverige.

Frimärksutgåvan är formgiven av Gustav Malmfors. Thorsten Fridlizius har tecknat flygplanet efter foto från Postmuseum. Frimärkena ges ut i häfte om åtta frimärken där Martin Mörck har graverat Sparre och Lantbrevbäring och Piotr Naszarkowski Brevet samt Transporter. Dessa är tryckta i en kombination av ståltryck och fyrfärgsoffset. De övriga fyra frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. Valören är 1:a klass inrikes brev.

Sommar på kolonilotten

Koloniträdgårdsrörelsen tog sin början i Tyskland under 1800-talet, men den fick inte fäste i Sverige förrän under 1900-talets första decennium. Tanken var att mindre välbeställda, och då särskilt barnfamiljer, skulle få tillgång till platser där de kunde odla frukt och grönt för husbehov och där barnen kunde leka i den friska luften. Sveriges första koloniträdgårdsområde anlades i Malmö år 1895. År 1904 fick den politiskt och socialt engagerade Anna Lindhagen Stockholms stad att upplåta mark till kolonilotter. Omkring 1918 hade nästan alla städer minst ett koloniträdgårdsområde.

I utgåvan Sommar på kolonilotten har konstnären Inga-Karin Eriksson fångat glädjen i kolonilotten med fem frimärksmotiv. Fyra motiv kommer i häfte om 10 självhäftande märken och ett motiv ges ut som rullfrimärke.

Ett frimärke visar augustiskörden med praktfulla kålhuvuden och mogna vinbär.

Frimärket, paus i täppan, illustrerar drömmen om lugn och ro i den vackra trädgården.
Det tredje frimärksmotivet, skördeglädje, visar två invandrade svenskar som fyller korgen med grönsaker. I bakgrunden skymtar staden. Höghusen finns också med i det fjärde motivet, bevattningstid, för att tydliggöra oasens närhet till staden. Det femte motivet planteringstid, som är ett rullfrimärke, illustrerar sådd och plantering.

Förlagorna till frimärkena Sommar på kolonilotten är tecknade av Inga-Karin Eriksson. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset. Fyra motiv ges ut i ett häfte med 10 självhäftande frimärken. Ett motiv ges ut som rullfrimärke med vanlig gummering. Frimärkena är avsedda för1:a klass inrikes brev.

Tumba Bruk

Tumba Bruk grundades år 1755 av Sveriges Riksbank. Bruket ligger i anslutning till Tumbaån i Botkyrka i Stockholm. Upprinnelsen till bruket var att sedelförfalskningen brett ut sig i landet och blivit ett stort problem. Istället för att importera sedelpapper skulle det nu tillverkas hemmavid.
Det var under 1800-talets första hälft som de svenska sedlarna fick sitt karakteristiska utseende. Därefter har tekniken förfinats och produktionen förändrats.

Posten uppmärksammar att det är 250 år sedan Tumba Bruk grundades genom att ge ut ett frimärke som påminner om en sedel med moder Svea i mitten. Bilden av moder Svea är målad av konstnären Julius Kronberg. Moder Svea är en vanlig symbol för Sverige och har ofta förekommit i sedelsammanhang.

Tumba Bruk ges ut som rullfrimärke. Förlagan är gjord av Karin Mörck-Hamilton och Hannu Järviö. Gunnar Nehls har graverat. Frimärket trycks i en färg stål och två färger offset. Valören är 15 kronor.

Utgivningsdag 27 maj

Grannar i utveckling, parallellutgåva Sverige-Norge

Sverige och Norge har utvecklats sida vid sida genom historien. År 2005 är det 100 år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes och även det år som den nya förbindelsen mellan dessa grannländer invigs - den nya Svinesundsbron. Sverige och Norge binds samman med hjälp av en ny bågbro över Idefjorden. Den nya Svinesundsbron är en modern konstruktion i vacker design som lyfts fram på frimärkena.

Det första frimärket visar en påfartsbild av bron och är graverat av den norske gravören Sverre Morken. Det andra frimärket visar Svinesundsbrons båge i profil och är graverat av Postens gravör Lars Sjööblom. Illustrationerna på blocket kring frimärkena visar brodetaljer, frihetsstatyn i Karlstad och en bil vid färjeläget. Både det svenska och det norska blocket är formgivet av Enzo Finger.