Stormen ”Gudrun” visar att det svenska samhället har svaga punkter. Elberoendet är stort. I praktiken slutade samhället att fungera under några dygn. Kostnaderna för stormens skador, skogsskador exkluderade, uppskattas till 3,2-4 miljarder kronor.
Sannolikt är stormen den värsta naturkatastrof som Sverige har drabbats av. Det framgår av konsultrapporten ”Stormen Gudrun - konsekvenser för nätbolag och samhälle”, som tagits fram på initiativ av Energimyndigheten.
Rapporten har sammanställts som ett led i Energimyndighetens kontinuerliga arbete med att minimera riskerna för, och konsekvenser av, störningar i den tekniska infrastrukturen inom energiområdet. Rapporten beskriver bland annat övergripande händelseutveckling, beredskap och konsekvenser samt drar generella slutsatser med fokus på elförsörjningen.
För slutsatserna i rapporten svarar konsultföretaget EuroFutures, som fått i uppdrag att genomföra en dokumentering och konsekvensbeskrivning av stormens härjningar. Delar av underlaget har använts i den rapport med förslag till säkrare elförsörjning, som Energimarknadsinspektionen vid Energimyndigheten tagit fram på uppdrag från miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.
Stormen och dess efterverkningar gav många erfarenheter - såväl positiva som negativa - i berörda områden. Dessa bör nu tas tillvara. Utöver denna övergripande utvärdering har Energimyndigheten initierat detaljerade erfarenhetssammanställningar inom värmeförsörjningsområdet samt kring reservkraftshanteringen, prioriteringar och lokala nät. Ytterligare detaljstudier och analyser kan komma att genomföras framöver för att förbättra beredskapen inom energiförsörjningsområdet.
Ovädret
Det oväder som drabbade de södra delarna av Sverige lördagskvällen den 8 januari 2005 fick förödande konsekvenser. Stora delar av södra Sverige blev strömlöst. Både fasta och mobila telefoner slutade att fungera. Vägar blockerades och stambanan stängdes av för all tågtrafik. Under några timmar blåste ett helt års nationell skogsavverkning ned eller av.
Så många som uppskattningsvis 730 000 elabonnenter blev utan ström kvällen den 8 januari. De flesta återfick strömmen efter ungefär ett dygn, men för vissa varade elavbrottet i hela 45 dagar. I genomsnitt kan strömavbrottet beräknas till knappt 4 dagar för dem som drabbades. Nätbolagen satte till mycket stora resurser för att klara återuppbyggnaden. Närmare 30 000 kilometer av ledningsnätet blev skadat och av detta beräknas cirka 2 700 kilometer kräva komplett nybyggnation. Även telekommunikationerna drabbades av omfattande och långvariga störningar.
Värst drabbades de östra delarna av Halland, södra delarna av Småland samt västra delarna av Blekinge. Stormens centrum när det gäller skadeverkningar förefaller ha legat i Ljungby. Många andra områden över hela södra Sverige fick dock också vidkännas stormens verkningar.
Skadorna blev omfattande liksom uppröjningsarbetet. I ett första skede måste alla tillgängliga resurser ägnas åt röjningsarbete. På många håll tog det över en vecka att skapa fullgod framkomlighet. Socialtjänsten blev hårt belastad i de drabbade kommunerna. Vatten, mat och omvårdnad behövde nå människor, ofta äldre, som satt isolerade ute på sina gårdar. Frivilligorganisationerna gjorde en stor insats för att mildra stormens verkningar.
