Torsk, lyrtorsk, kolja, långa, piggvar och ål är exempel på arter som nu förts upp på rödlistan. De har alla minskat kraftigt under senare år.
–Tillsammans med en rad kräftdjur, blötdjur och tagghudingar visar de på det bekymmersamma läget i havet, säger Ulf Gärdenfors, ställföreträdande föreståndare, ArtDatabanken vid SLU. Han är den som lett arbetet med rödlistan.
Överfiske i kombination med övergödning och andra utsläpp har gjort att havsmiljön kontinuerligt försämrats. I gengäld har aktiva naturvårdsinsatser i sötvattenmiljöer lett till att många arter, speciellt bland groddjuren och sötvattensfiskarna fått det bättre och kunnat öka sina bestånd. Exempelvis bedöms lövgroda, ätlig groda och vild lax (med undantag av vissa populationer) nu ha livskraftiga stammar och därför avförts från rödlistan.
Det finns förvisso också några glädjeämnen bland de havslevande arterna.
–Aktivt skydd har förbättrat situationen för exempelvis två av våra sälar så att gråsäl nu bedöms vara livskraftig medan vikare flyttats ned från "Sårbar" till "Missgynnad", säger Martin Tjernberg ArtDatabanken.
Detta och mycket mer framgår av Sveriges nya rödlista, som presenteras av ArtDatabanken vid årets Flora- och faunavårdskonferens den 11 maj 2005. Sammanlagt är nu 3 653 arter rödlistade vilket motsvarar 18 procent av de 20 000 arter som experterna granskat. Rödlistan är resultatet av mer än 200 experters arbete under två år, där man bedömt art efter art enligt internationella rödlistningskriterier.
Jämfört med förra rödlistan från år 2000 är årets upplaga ca 10 procent kortare. Det beror främst på att kunskapen om en rad arter blivit bättre, varigenom många kunnat avföras från rödlistan.
–Även om våra kunskaper blivit mycket bättre har vi fortfarande bristfällig information om de olika arternas förändringar i naturen, inte minst i havet, säger ArtDatabankens marinbiolog Anna Karlsson. Sverige måste satsa mycket mer på artövervakning så att vi på ett tidigt stadium kan upptäcka när saker håller på att hända.
För de arter där forskarna dokumenterat verkliga förändringar i naturen har det fortfarande något oftare handlat om försämringar än förbättringar.
Förutom i havet verkar förhållandena ha blivit något sämre i jordbrukslandskapet och i fjällen.
–Många fjärilar och vilda bin har drabbats av bristen på blomsterrika ängar, säger Björn Cederberg, entomolog vid ArtDatabanken. Men å andra sidan har en del skalbaggar gynnats av att skogsbolag och myndigheter nu i allt större utsträckning utför s.k. naturvårdsbränning i skogen.
En sammanfattande slutsats från rödlistningsanalyserna är att även om situationen för Sveriges arter fortfarande tycks försämras, har försämringshastigheten bromsats.
–Vi förväntar oss också att den senaste tidens insatser i form av mer omfattande reservatsbildning, miljöstöd, åtgärdsprogram och ökad hänsyn från de areella näringarna kommer att ge positiva resultat framöver, avslutar Ulf Gärdenfors.
