Ett spännande samarbete mellan forskare har resulterat i att de nu pekar ut fyra huvudorsaker till den höga sjukfrånvaron i Sverige: lägre tolerans mot dem som inte orkar prestera på topp, åldrande arbetskraft, arbetslöshet samt brister i samspelet mellan trygghetssystemen.
– Alla ska kunna gå till sitt arbete varje dag och bidra med det man förmår. Det gäller också människor som av olika skäl inte varje dag orkar prestera på topp, säger Arbetslivsinstitutets generaldirektör Inger Ohlsson.
I dag inviger hon konferensen Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar. Det är forskare och utredare i samverkansgruppen Safir; Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för psykosocial medicin och Försäkringskassan som arbetat sedan våren 2003 med fokus på att hitta de avgörande orsakerna till den höga sjukfrånvaron.
Safirgruppen pekar på en dold arbetslöshet som en orsak till de höga sjuktalen. Människor har fastnat i långtidssjukskrivningar när de i stället borde ha klassats som arbetslösa och stå till arbetsmarknadens förfogande, eller ingå i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En del av denna missvisande statistik beror på brister i samspelet mellan trygghetssystemen.
– Flexibla arbetsplatser som kan anpassa sina krav på en anställd som har en sjukdom eller en som inte längre orkar lika mycket som de yngre, hanterar sjukskrivningsproblemet bättre än andra. Arbetsuppgifter kan anpassas efter den enskildes förmåga, säger Inger Ohlsson.
Deltidssjukskrivningens för- och nackdelar belystes i samverkansgruppens första antologi Sjukfrånvaron – sanning och konsekvens som publicerades våren 2004. Med denna andra rapport avslutas arbetet inom Safirgruppen. Samarbetsformen kommer dock inte att överges. Arbetslivsinstitutet samverkar med andra myndigheter för att få in andras perspektiv och kunskap från områden som angränsar till det egna. Bland annat kommer Arbetslivsinstitutet att samarbeta mer systematiskt med andra myndigheter i en nystartad analysenhet.
