Det var i England på 1990-talets början som det började. Man fiskade upp mörtar där hanarna bildade ägguleprotein och hade ägganlag i testiklarna. Efter en tid började man misstänka att förändringarna berodde på höga halter av syntetiskt östrogen i vattnet, alltså rester av p-piller och andra läkemedel. Hormonerna kom ut i naturen via renat avloppsvatten, reningsverken klarade inte av att bryta ner de hormonpreparat som människorna kissade ut på toaletten.
Vid en studie av vattnet nedströms 18 svenska reningsverket fann man i några fall östrogen i såpass höga halter att det påverkade fiskarna som levde där. Det finns misstankar om att detta kan leda till att fiskarnas könsutveckling och fortplantning störs och att deras beteende förändras.
Flera studier visar att läkemedelssubstanser numera förekommer allmänt som förorening i ytvatten. Eftersom substanserna som regel är svårnedbrytbara kan de vara biologiskt aktiva lång tid efter användning. Flera preparat innehåller dessutom ämnen som har hög giftighet och som kan framkalla mutationer och/eller hormonella störningar. Trots detta saknas i stort sett kunskap om vad som sker med de läkemedelrester som kommer ut i miljön - och vilka hälsorisker detta kan medföra.
Idag pågår flera arbeten med att kartlägga och öka kunskapen om förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvattnet, hur de sprids i miljön och deras effekter på vattenlevande organismer. Man vet dock att reningsverken inte klarar av att rena avloppsvattnet från medicinrester i någon större omfattning. Medicinrester i slam som sprids på åkermark tas dock troligtvis inte upp av växterna.
Läkemedel är verksamma i mycket låga halter. De är dock mycket svårnedbrytbara vilket gör att chanserna är stora att läkemedelsämnena hinner påverka organismerna trots att det handlar om mycket små mängder. Läkemedlen i människokroppen mäts i milligram per liter blod och urin. Halterna i det behandlade avloppsvattnet är ungefär tusen gånger lägre. Men det är det faktum att de finns där hela tiden och sakta ökar i mängd är oroväckande. Djur och växter som lever i den förorenade miljön utsätts hela livet. I högsta grad är det också en folkhälsofråga, eftersom en stor del av dricksvattnet i Sverige hämtas i sjöar och vattendrag.
Vi använder alltmer läkemedel. Under 1990-talet ökade försäljningen i Sverige med cirka 40 procent. Sammanlagt konsumerar vi mer än tusen ton läkemedel per år. Antibiotika tillhör storsäljarna bland läkemedlen, i Sverige används cirka 110 ton varje år. Miljöriskerna är dåligt kända men det finns misstankar om att antibiotika i avloppen gynnar utvecklingen av bakterier som är resistenta mot antibiotika. Om denna resistens kan överföras till sjukdomsalstrande bakterier är det ett stort problem.
Även om mediciner är bra för dig just nu så är de skadliga för miljön. Mediciner som inte ska användas skall därför lämnas in på Apoteket. De får inte hällas ut i avloppet eller spolas ner i toaletten! De får heller inte kastas bland de vanliga soporna eller lämnas på miljöstationen, utan de skall lämnas in på Apoteket.
Internet tips:
Apotekets skrift "Läkemedel i miljön"
http://www.apoteket.se/apoteket/articles/1300-1399/1336/miljo.pdf
Socialstyrlesen rapport "Läkemedel i miljön - en hälsorisk?"
http://www.sos.se/FULLTEXT/123/2001-123-76/2001-123-76.pdf
