Vi lever i ett samhälle med sinande resurser. Blandannat uppges att jordens olje- och fosfat tillgångar bara räcker i ca 40 år till. Vid förbränning av vårt avfall fås energi till uppvärmning, men samtidigt skapar vi ytterliggare problem. Förutom ökade luftföroreningar så förstör vi återvinningsbart material såsom papper och plast och kvar får vi förorenad aska som måste deponeras. För att kunna återföra askan krävs att den är ren från farliga kemikalier och tungmetaller. Detta kräver ett väl sorterat avfall. Förbränning av osorterat avfall hör inte samman med ett hållbart samhälle!
Dessutom har Naturvårsverkets egna utredningar tidigare visat att det är mer lönsamt, både energi- och miljömässigt, med återvinning för de allra flesta material.
Däremot kan man hålla med om att hanteringen har tydliga brister och att man måste utveckla organisationen kring återvinningssystemen för att den ska fungera bättre.
En förpackning som sparar mycket energi och naturresurser vid återvinning är glas. Glas kan dessutom inte förbrännas! Varje bortkastad glasförpackning ökar alltså vårat sopberg!
Glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan att förlora i kvalitet. Det krävs också mindre
mängd energi att tillverka nytt glas av återvunnet.
Allt insamlat glas transporteras till Svensk GlasÅtervinning i Närke. För att glaset ska fungera som ny råvara måste det vara rent och fritt från annat material. Därför måste det först sorteras. Därefter krossas det och går sedan vidare för att bli nya produkter, främst nya glasförpackningar. Glasbruken behöver då både färgad och ofärgad råvara, men det är viktigt att färgerna inte blandats. Särskilt känslig är den ofärgade glasråvaran. Färgat glas som hamnat i vit behållare gör att innehållet måste klassas som färgat. Då uppstår en obalans och glasbruken tvingas använda vanliga råvaror istället för återvunnet glas i sin tillverkning.
Glasråvara kan också användas vid produktion av glasull. Ett nytt område är en glasprodukt, som används vid tillverkning av betong. Produkten är ett tillsatsmaterial som gör betongen mer lättarbetad och ökar hållfastheten. Dessutom minskar behovet av kemiska tillsatsmedel.
På marknaden fanns 2004 drygt 165 000 ton glasförpackningar. Av detta återvanns hela 92%!
På förpackningsinsamlingens hemsidasidan kan man se hur mycket de enskilda kommunerna samlat in för återvinning:
Under 2004 - Under 2001
1. Mariestad 17,78 kg/invånare Lidköping 16,32 kg/invånare
2. Lidköping 16,32 kg/invånare Grästorp 11,31 kg/invånare
3. Skövde 15,9 kg/invånare Skövde 15,9 kg/invånare
4. Götene 15,24 kg/invånare Mariestad 15,71 kg/invånare
5. Falköping 14,49 kg/invånare Falköping 14,26 kg/invånare
6. Vara 12,57 kg/invånare Götene 13,81 kg/invånare
7. Skara 12,25 kg/invånare Vara 10,84 kg/invånare
8. Grästorp 11,31 kg/invånare Skara 10,2 kg/invånare
Totalt: 115,86 kg/invånare 108,35 kg/invånare
Göteneborna samlade dessutom in och återlämnade:
· plast 2,01 kg per invånare
· metall 3,95 kg per invånare
· wellpapp 98,61 kg per invånare
· kartong 13,6 kg per invånare
Källa:
www.forpackningsinsamlingen.se
www.sopor.nu
Visst kan vi bli ännu bättre!?
