Doktorsavhandling i journalistik och masskommunikation av Annika Bergström
Internetanvändningen i Sverige har ökat kraftigt sedan slutet av 1990-talet. Med det har också användningsområdena på nätet blivit fler och breddats. Ett sådant område är nyheter. Det visar sig att nätnyheter är underordnade generell internetanvändning, man kollar nyheter på nätet i samband med att man gör andra saker, t.ex. läser mejl eller uträttar bankärenden. Nyheter är betydligt mindre utbredda än e-post och informationssökning, men vanligare än t.ex. inköp eller nöje.
En tredjedel av befolkningen och drygt hälften av internetanvändarna besöker regelbundet nyhetssajter på nätet. Flitigaste besökarna är de som använder nätet mer eller mindre varje dag samt personer som har tillgång till någon typ av fast uppkoppling mot nätet. Nätnyhetsanvändningen är också mest utbredd bland de som varit internetanvändare en längre tid. Både tiden och tekniken är således viktig för etableringen av nätnyhetsvanorna.
Unga människor är mer frekventa nyhetsbesökare på nätet än äldre. Detta är omvänt de mönster vi känner från nyhetsanvändning i press, radio och tv, och tyder på att nätnyheterna fyller en annorlunda funktion. De främsta argumenten för nätnyheter är ständigt uppdaterade nyheter som kan användas när publiken själv kan och vill. Att inte vara beroende av utgivnings- och sändningstider upplevs som en stor fördel, framför allt bland yngre.
För de allra flesta utgör nätnyheter ett komplement till nyheter i andra medier, det är i dagsläget endast ett fåtal som övergett dagstidningar, radio- och tv-nyheter. Däremot blir det tydligt att nyhetsförmedling på internet får ökad betydelse vid enstaka stora händelser, t.ex. terrorattackerna i USA i september 2001, mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003 och tsunamikatastrofen i Asien i december 2004.
Användningen av traditionella nyhetsmedier har inte märkbart förändrats under den period som nätnyheter har utvecklats. De allra flesta har samma användningsvanor nu som tidigare. Dock märks en förändring bland frekventa internetanvändare i åldrarna 25-40 år, där framför allt morgontidningsläsningen har minskat. Man kan tänka sig att vi kommer att se ytterligare förändringar framöver. Den generation som nu etablerar nyhetsvanor kommer sannolikt att skapa mönster som skiljer sig från de vi är vana vid och teknikutvecklingen möjliggör kontinuerligt nya förmedlingsformer för nyheter. Resultaten av den här studien visar emellertid att nyhetsvanor är starkt rotade och att större förändringar kommer att ta tid.
