Så kan hälsan i Sverige främjas och övervikt förebyggas - 79 samlade insatser för att vi ska äta bättre och röra oss mer.
Det är viktigt att sätta igång arbetet mot övervikten och fetman. Mänskligt lidande kan därmed undvikas och stora kostnader för sjukvård och produktionsbortfall sparas. Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut överlämnade på onsdagen förslag till regeringen om hur detta ska gå till. Där finns 79 konkreta insatser för hur det ska bli enklare att äta bättre och röra sig mer. Bland insatserna återfinns förslag om att utreda såväl punktskatter på godis och läsk som subventionerade nyckelhålsmärkta måltider.
I Sverige är mer än hälften av männen, en tredjedel av kvinnorna och upp emot en femtedel av barnen överviktiga eller feta. Antal personer med kraftig övervikt eller fetma, som kan leda till allvarliga hälsorisker, har fördubblats på 20 år. Skälet är att vi äter mer och att vi rör oss mindre i vardagen.
På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen.
På onsdagen överlämnade generaldirektörerna Inger Anderson och Gunnar Ågren underlaget
till jordbruks- och konsumentminister Ann-Christin Nykvist och folkhälsominister Morgan Johansson. Där finns tydligt formulerade mål, en samlad strategi för att nå målen samt 79 konkreta insatser för hur det ska bli enklare att äta bättre och röra sig mer.
Att få till stånd bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet, speciellt bland barn och ungdomar kräver mobilisering och engagemang på många plan i samhället. Det finns ingen enskild insats som ensam kan få bukt med det snabbt ökande hälsoproblemet med övervikt och fetma. Det är de 79 insatserna sammantaget som visar vägen mot goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i Sverige. Exempel på insatser är:
- Möjligheten till fysisk aktivitet i vardagen ska öka genom ett statligt program för finansiering av säker gång- och cykeltrafik. Den nationella cykelstrategin ska vidareutvecklas och genomföras.
- Utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat ska öka i samhället. Serveringar, kiosker
och automater i offentligt finansierade verksamheter ska underlätta och uppmuntra till goda matvanor, bl a genom krav på sortiment vid entreprenadupphandling. Det gäller t ex skolor, idrottsanläggningar, simhallar och sjukhus.
- Ett nationellt program ska upprättas för att inventera, rusta upp och förnya skol-
och förskolegårdar så att de inspirerar till lek, rörelse, idrott och utomhusundervisning.
Riktlinjerna för maten i skolan ska utvecklas och även inkludera frukost, mellanmål,
frukt och kafeterior samt matmiljön. Riktlinjerna ska omfatta förskolan, grundskolan
och gymnasieskolan.
- Begränsningar av marknadsföring av mat riktad till barn ska prövas och Sverige ska på EU-nivå verka för att TV-reklam för mat riktad till barn förbjuds.
- Konsumentorganisationerna föreslås få resurser att bevaka marknadsföringen och väcka debatt om utbudet av söta drycker, godis, snacks, bakverk och glass. En samverkansgrupp mellan myndigheter, livsmedelsindustrin och reklambranschen för ansvarsfull marknadsföring ska bildas.
- Kommunikation om betydelsen av att äta rätt och att röra sig ska ingå på ett systematiskt sätt i verksamheten inom barn- och mödrahälsovården, skolhälsovården och tandvården (matvanor).
- I kommunala beslut rörande naturvården bör särskilt möjligheter att bevara och utveckla friluftslivet beaktas och friluftsorganisationer bör få ökat statligt stöd.
- En rejäl satsning föreslås på fortbildning av personal inom skola, vård och omsorg när det gäller betydelsen av goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.
- Hälsokonsekvenser ska bedömas och beaktas vid förändringar av EUs jordbrukspolitik, speciellt produktionsdrivande jordbruksstöd.
- Idrottsrörelsen bör stimuleras att bredda sin verksamhet och att attrahera fler, speciellt människor med en stillasittande livsstil, med utländsk bakgrund och funktionshindrade.
Med det nu presenterade underlaget som grund avser regeringen att lägga fram en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet i befolkningen.
De 79 föreslagna insatserna finns i en särskild tabellbilaga. Av denna framgår vilka aktörer insatserna riktar sig till, kostnad för staten, politikområde samt insatsområde. Kostnader för kommuner och landsting får i ett senare skede bli föremål för överläggningar mellan regeringen och berörda parter.
Enligt direktiven till uppdraget har särskild hänsyn tagits till barns och ungdomars levnadsförhållanden liksom kön, socioekonomi och etnicitet. Arbetet med regeringsuppdraget har inriktats på att genomföra utredningar, sammanställa vetenskaplig litteratur och rapporter samt att samla in synpunkter och idéer från en bred krets aktörer i samhället.
Hela underlaget till handlingsplan finns utlagt på Livsmedelsverkets respektive Statens folkhälsoinstituts webbplatser, www.slv.se och www.fhi.se
