Färre barn i grupperna gynnar framför allt de yngsta barnen och barn i behov av särkilt stöd. Mindre barngrupper och högre personaltäthet kompenserar bristande förutsättningar och ökar likvärdigheten i förskolan. Det slår Skolverket fast i de allmänna råd om kvalitet i förskolan som presenteras idag.
Som ett led i arbetet att hävda alla barns rätt till en bra förskola så har Skolverket tagit fram allmänna råd för kvalitet i förskolan. Syftet med allmänna råd är att förtydliga verksamheten utifrån skollag och läroplan. De anger hur kommunen eller personalen kan eller bör handla för att påverka förskolans kvalitet. De allmänna råden bör således följas såvida det inte går att visa att man handlar på andra sätt som leder till att kraven i bestämmelserna uppnås.
En viktig kvalitetsfaktor i förskolan är personaltätheten och barngruppens storlek. Mindre barngrupper är i sig ingen garanti för en god kvalitet men att barngruppen är anpassad till de behov som råder i varje förskola är en avgörande förutsättning för det pedagogiska arbetet och för att barn ska lära sig, utvecklas och må bra.
Anpassa gruppstorleken efter behoven
Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. En gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola behöver inte vara det i en annan. Men ca 15 barn kan vara ett riktmärke för att barnen ska ges möjlighet att utvecklas på ett optimalt sätt. Barn i behov av särskilt stöd och de allra yngsta barnen bör vara i ännu mindre grupper för att personalen skall hinna tillgodose deras behov.
Oberoende av vad som pekas ut som ”lämpligt” eller ”lagom” är det alltid nödvändigt att anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är barnens ålder och kön, behov av särskilt stöd, andelen barn med annat modersmål, kontinuiteten i barn- och personalgrupp, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns beskaffenhet, upptagningsområdets sociala karaktär och barnens närvarotider.
Mindre barngrupper kan kompensera bristande förutsättningar
Grupper, där flertalet av barnen är under tre år, bör vara mindre då barnen i dessa åldrar är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som i sin tur har betydelse för bl. a. språk- och identitetsutvecklingen. Generellt är mindre barngrupper att föredra framför större grupper med samma personaltäthet. Barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt i mindre barngrupper med högre personaltäthet. En generellt god kvalitet är ofta den bästa insatsen för många av dessa barn.
Kontinuitet i barn- och personalgrupp är en förutsättning för att barn ska lära och utvecklas i relationen och i samspelet med varandra och med de vuxna. En barngrupp som utsätts för upprepade personalbyten eller andra förändringar behöver därför vara mindre än en grupp där förhållandena är mer stabila. Även personalens kompetens har betydelse. I arbetslag med välutbildad och erfaren personal finns goda förutsättningar att arbeta med samspelet och relationerna i barngruppen. Arbetslag med lägre kompetens kan därför behöva färre barn för att kunna genomföra sitt uppdrag. Lokaler och utemiljö som är sämre anpassade till verksamheten behöver kompensera brister i den fysiska miljön med färre barn i gruppen.
Samspelet mellan kvalitetsaspekterna viktigare än enskilda faktorer
Barngruppsstorleken är viktig, men relationerna mellan vad som styr verksamheten, det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen har troligtvis större betydelse för kvaliteten än enskilda faktorer. Exempelvis samverkar miljön med personalens medvetenhet och förmåga att hanterar den pedagogiska processen. Detta i sin tur påverkar barns förutsättningar att lära, utvecklas och må bra.
