Utredningen har haft i uppdrag göra en översyn av systemet för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Tre frågor har stått i förgrunden:
- hur avgiftssystemet skall utformas,
- om avgifterna skall tillfalla företagen direkt utan inflytande från regering och riksdag samt
- hur företagen skall behandlas i skatteavseende.
Riksdag och regering bör liksom nu fatta de grundläggande besluten om mål för samt organisation och finansiering av de tre programföretagen SVT, SR och UR.
De skall finansieras genom en s.k. medieavgift som utgör en betalning för rätten att del av utsändningarna från SVT, SR och UR och erläggas av hushåll, företag m.fl. som innehar en TV-mottagare som kan ta emot utsändningar från SVT och UR. Avgiften skall fastställas av riksdagen.
Begreppet TV-mottagare måste få en vidare innebörd än i dag. Även apparater som kan ta emot TV-signaler som sänds ut i digitalt format bör omfattas.
I en särskild lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst slås fast att medieavgiften är avsedd att finansiera alla tre programföretagens verksamhet. Den ersätter lagen om TV-avgift.
I dag tilldelas företagen medel genom beslut av riksdagen. De medel som används för detta härrör från TV-avgiften. Utredningen anser att avgifterna i framtiden skall tillfalla företagen direkt. Det ökar företagens oberoende i förhållande till statsmakten. En starkare koppling skapas mellan inkomster och utgifter. Det bör leda till en effektivare resursanvändning och stimulera programföretagen att producera ett utbud av hög kvalitet som möter hela publikens efterfrågan.
Utredningens förslag innebär att myndighetslika inslag som programföretagen i dag har försvinner och att företagen kommer att, förutom vad gäller avgiftsfinansieringen, bedriva verksamheten på samma villkor som andra företag.
Mervärdesskatt kan införas på avgiften vilket innebär att företagen kan göra avdrag för moms på inköp till verksamheten. Detta kan lösa existerande konkurrensproblem genom att skillnaden mellan att utföra tjänster i egen regi i förhållande till att köpa vissa tjänster undanröjs. En mervärdesbeskattning kan också bidra till att företagen kan organisera koncerngemensamma aktiviteter på ett effektivare sätt. Det blir också lättare att jämföra kostnader i verksamheten med kostnader i andra företag med liknande verksamhet. Moms bör tas ut med en reducerad skattesats om 6 % för att undvika att medieavgiftens storlek påverkas samt för att programföretagens disponibla medel inte skall minska.
Utredningens förslag i sammanfattning:
- En medieavgift införs som skall utgöra en betalning för rätten att ta del av utsändningar från Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR). Avgiften skall betalas av hushåll, företag, myndigheter m.fl. som innehar en TV-mottagare som kan ta emot utsändningarna från SVT och UR. Den som endast innehar en radiomottagningsapparat skall inte erlägga någon avgift. För samtliga TV-mottagare som finns i innehavarens hushåll betalas en enda avgift. Avgiften skall betalas från den 1 januari 2007 men kunna debiteras och uppbäras i förskott från den 1 juli 2006.
- Begreppet TV-mottagare innefattar all sådan teknisk utrustning som kan ta emot TV-signaler som sänds ut i analogt eller digitalt format.
- Medieavgiftens storlek beslutas av riksdagen för den period som de tre programföretagen tilldelas sändningstillstånd av regeringen. Avgiften debiteras och uppbärs av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som även ansvarar för avgiftskontroll.
- Avgifterna går via Radiotjänst till programföretagen enligt en av riksdagen beslutad fördelningsnyckel (direktfinansiering). Nuvarande system med budgetunderlag till regeringen, förslag av regeringen till riksdagen om tilldelning av medel och därpå följande riksdagsbeslut samt anslagsvillkor slopas. Vissa av de senare infogas i bolagsordningarna. En lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst införs och ersätter bl.a. lagen (1989:41) om TV-avgift.
- Vid övergång till ett system med direktfinansiering kommer medieavgiften att anses som en ersättning för en tjänst som tillhandhålls avgiftsbetalaren av programföretagen. Eftersom tjänsten inte omfattas av något undantag från skatteplikt bedömer utredningen att den bör bli föremål för mervärdesskatt. En reducerad skattesats om 6 procent bör väljas.
- En övergång till direktfinansiering får vidare betydelse för vilka regler enligt inkomstskattelagen som skall tillämpas. Reglerna om näringsbidrag, som möjliggjort för företagen att rulla överskott av avgiftsmedel från ett år till ett annat utan att de upptagits till beskattning, blir inte längre tillämpliga. Företagens intäkter i form av avgifter kommer i stället att behandlas som vanliga intäkter.
- De medel som tilldelats SVT och UR från det s.k. distributionskontot för att utjämna kostnaderna för TV-distribution över en längre tidsperiod skall, liksom förutsatts av riksdagen, återbetalas genom TV-avgiften. Det skall ske genom att en starkt reducerad TV-avgift utgår, parallellt med medieavgiften, fr.o.m. 2008 och under de närmaste åren därefter. Återbetalningen bör inte leda till någon höjning av summan av avgifter för de avgiftsskyldiga i förhållande till dagens nivå på TV-avgiften.
- Det har inte ingått i utredningens uppdrag att föreslå storleken på den avgift som de avgiftsskyldiga skall betala. En rimlig utgångspunkt synes dock vara att nivån på det totala avgiftsuttaget, innefattande medieavgift, TV-avgift och mervärdesskatt, inte skall påverkas av utredningens förslag.
- Utredningen har slutligen behandlat ett antal mindre ändringar av avgiftsskyldigheten.
