Befolkningens boendeförhållanden har förbättrats påtagligt de senaste tjugofem åren. Andelen trångbodda har halverats under perioden 1975-2002 och bostädernas utrustningsstandard har höjts avsevärt. Andelen boende i småhus har därtill ökat, liksom andelen som äger sin bostad.
År 2001-02 är 15 procent av befolkningen, 16-74 år, trångbodd enligt norm 3 (mer än en person per sovrum, dock ej sammanboende, dvs. alla barn ska ha eget rum), vilket kan jämföras med 28 procent trångbodda år 1975. ”Hög utrymmesstandard”, dvs. mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade, gäller för 42 procent av befolkningen. Andelen med hög utrymmesstandard har ökat successivt under perioden från mitten av 1970-talet till 2000-talets början, totalt med 16 procentenheter. Unga, ensamstående föräldrar, låginkomsttagare och personer med utländsk bakgrund är i störst utsträckning trångbodda.
Närmare 60 procent bor i småhus
Andelen boende i småhus bland 16-74-åringarna ökade markant från mitten av 1970-talet (52 procent) till början av 1980-talet (57 procent), för att därefter i det närmaste stanna av. Åren 2001 och 2002 bor i genomsnitt 57 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år i småhus och resterande andel i flerfamiljshus.
Hälften av befolkningen äger sin bostad
Andelen som äger sin bostad med äganderätt har utvecklats analogt med ökningen av andelen småhus under 1970-talet. År 1975 ägde drygt 45 procent av befolkningen 16-74 år sin bostad och i början av 1980-talet var andelen 51 procent. År 2001-02 är motsvarande andel 50 procent bland 16-84-åringarna. Drygt 15 procent av den vuxna befolkningen bor år 2001-02 i bostadsrätt och närmare 34 procent hyr sin bostad.
Höjningar i utrustningsstandarden
I rapporten finns en beskrivning av våra bostäders utrustningsstandard ur några olika perspektiv. Här framgår att 72 procent av befolkningen har tillgång till egen tvättmaskin, att 56 procent har diskmaskin och att 83 procent har mikrovågsugn. När det gäller mediautrustning märks påtagliga höjningar i standarden. 85 procent har år 2002 tillgång till video, vilket är en ökning med 73 procentenheter sedan 1982-83. 85 procent har tillgång till CD-spelare, 72 procent har tillgång till dator i hemmet och 64 procent har tillgång till dator med Internet.
Färre har en dagstidning
Andelen med tillgång till en daglig tidning har minskat med 12 procentenheter sedan mätningen vid 1980-talets början, till knappt 74 procent.
En fjärdedel av befolkningen oroar sig för inbrott
Cirka 25 procent oroar sig för inbrott i bostaden, medan 2 respektive 4 procent har blivit drabbade av stöld eller skadegörelse i bostaden respektive i något förrådsutrymme. Knappt 2 procent av den vuxna befolkningen uppger att man blivit utsatt för något våld eller hot i bostaden under en ettårsperiod (år 2002). Bland ensamstående kvinnor med småbarn är andelen hela 16 procent.
74 procent trivs mycket bra med sin bostad
74 procent trivs mycket bra med sin bostad (år 1999), 24 procent ganska bra och ungefär 2 procent ganska eller mycket dåligt. Boende i småhus trivs bättre med sin bostad än boende i flerfamiljshus.
70 procent trivs mycket bra i sitt bostadsområde
Knappt en tredjedel (30 procent) av befolkningen tycker (år 1999) att bostadsområdet man bor i är mycket vackert, 61 procent att det är ganska vackert, 7 procent upplever området som ganska fult och knappt 1 procent att det är mycket fult. Drygt 70 procent trivs emellertid mycket bra i det område man bor i och 26 procent trivs ganska bra.
11 procent av befolkningen kan ej sova ostört p.g.a. yttre störningar (buller, grannar osv.) och 12 procent uppger att det är vanligt med skadegörelse i bostadsområdet. 92 procent av befolkningen har tillgång till balkong eller egen uteplats på marken. Bland boende i flerfamiljshus har 25 procent 1 kilometer eller mer till närmaste grönområde.
Närmare 40 procent umgås inte med sina grannar
Av befolkningen 16-84 år umgås 38 procent inte med sina grannar och 70 procent deltar inte i några gemensamma grannaktiviteter.
Drygt hälften av befolkningen har tillgång till fritidsbostad
56 procent av befolkningen mellan 16 och 74 år har svarat ja på frågan om tillgång till fritidsbostad eller uppgett att man tillbringat någon eller några veckor under året i en fritidsstuga eller annan fritidsbostad. 21 procent äger själva helt eller delvis någon fritidsbostad. Att ha tillgång till fritidsboende är vanligare bland sammanboende, högutbildade, höginkomsttagare, tjänstemän samt bland personer med svensk bakgrund.
14 procent i glesbygden saknar kollektivtrafik
62 procent av befolkningen hade år 1999 en busshållplats inom 250 meter från bostaden och 63 procent hade bussförbindelse minst var trettionde minut på morgonen. I norra glesbygden saknar 14 procent kollektivtrafik. Drygt 80 procent av befolkningen, 18-84 år, uppgav år 1999 att man innehade körkort för bil. Det är en ökning med 7 procentenheter sedan 1980-talets början. År 2002 disponerar 82 procent minst en bil.
Lång restid till arbetet i Stockholmsregionen
Knappt en fjärdedel av de förvärvsarbetande har högst 1 kilometer till arbetet medan var tredje har mer än 1 mils resväg. 34 procent har mindre än 20 minuters restid till och från arbetet, 30 procent mellan 20 och 40 minuter. I Stockholmsområdet har 16 procent mer än 1,5 timmars restid till och från arbetet, i norra glesbygden är andelen 9 procent.
