När svenska elever i åk 8 jämfördes med elever i andra länder 1995 klarade de sig mycket bra. I jämförelse med samma länder 2003 har de svenska elevernas (medel)prestation i matematik sjunkit mer än i något av de andra länderna och ligger nu under genomsnittet för 20 jämförbara länder. De svenska åttornas prestation i matematik och naturorienterade ämnen (NO) 2003 ligger på samma eller lägre nivå än sjuornas prestation 1995. Det visar resultat från den internationella undersökningen TIMSS 2003 som presenteras idag. Skolverket slår nu fast att kraftfulla insatser behövs för att stärka elevernas kunskapsutveckling och kommer under våren 2005 att redovisa nödvändiga åtgärder för förbättrade resultat.
Femtio länder och regioner har deltagit i Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS 2003) som undersöker kunskaper i matematik och NO hos elever i årskurs 8. Sveriges resultat jämförs i huvudsak med en grupp på 20 länder, framförallt medlemmar i OECD och EU. Jämförelser med TIMSS 1995 görs med en grupp på 16 länder som deltagit i båda undersökningarna och som på ett godtagbart sätt uppfyllt kraven för urval och deltagande.
Försämrade resultat i naturorienterade ämnen…
I naturorienterade ämnen skiljer sig inte Sveriges resultat (524 poäng) från genomsnittet i 20-landsgruppen (523 poäng). I förhållande till 20-landsgruppen är de svenska resultaten i biologi och fysik på en genomsnittsnivå, men i kemi och geovetenskap bättre än genomsnittet. Däremot presterar svenska elever under genomsnittet i miljökunskap, vilket förvånar med tanke på hur stor betoning som läggs på området i läroplanen. Sveriges resultat i naturvetenskap har dock försämrats sedan 1995 med 29 poäng. I naturorienterade ämnen är nedgången störst i Sverige och näst störst i Norge (20 poäng) bland de 16 länder som deltog 1995 och 2003.
…men ännu större nedgång i matematik
Sveriges resultat i matematik (499 poäng) är sämre än 20-landsgenomsnittet (516 poäng). Bland dessa 20 länder hamnar Sverige på fjortonde plats. Det har, för svensk del, skett en markant försämring av matematikresultaten mellan 1995 och 2003. Minskningen, som uppgår till 41 poäng, är den största bland de 16 länder som deltog i båda mätningarna. Svenska elever i årskurs 8 presterar 2000 signifikant sämre än svenska elever i årskurs 7 gjorde 1995. Norge har den näst största nedgången med 37 poäng.
Skol- och klassrumsklimatet sämre i Sverige men mindre mobbning
Jämfört med 20-landsgruppen är sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever. Andelen elever från skolor där ogiltig frånvaro förekommer minst varje vecka är högst i Sverige. Störningar i klassrummet är vanligast i Sverige och Slovakien. Sverige hör också till de länder där skadegörelse och stöld är förhållandevis vanligt förekommande enligt skolledarna. Däremot anger svenska elever i mindre utsträckning än eleverna i 20-landsgruppen att de utsatts för mobbning eller stöld.
Mindre undervisningstid i matematik och mer enskilt arbete
Sverige har förhållandevis lite undervisningstid i matematik. När det gäller undervisningstid i NO är Sverige inte särskilt avvikande, men samtidigt är ländernas uppgifter svåra att jämföra då undervisningen bedrivs integrerat i vissa länder och som separata ämnen i andra.
Det är vanligare i Sverige än i 20-landsgruppen att eleverna arbetar under lärarens handledning i matematik och NO, men längre genomgångar av läraren är mindre vanliga i Sverige. Läxor och prov är också mindre vanligt förekommande i Sverige.
Mindre fortbildning men något bättre resurser
Den svenska lärarkåren är mindre erfaren 2003 än 1995. 86 procent av lärarna i matematik och NO har genomgått en lärarutbildning. De svenska lärarna har också i förhållande till 20-landsgruppen fått mindre fortbildning de två senaste åren. Resurssituationen i NO har enligt skolledare förbättrats något sedan 1995. Sverige har den näst minsta klasstorleken bland deltagande länder, 21 elever per klass 2003. Endast Belgien (20 elever per klass) har mindre klasser.
Grundskolans utveckling måste stärkas
Parallellt med TIMSS 2003 har ytterligare två stora undersökningar som rör såväl matematik som NO genomförts - NU 03 och PISA 2003. NU-studien och TIMSS visar båda på en kraftig nedgång i matematik och naturvetenskap mellan tidigt 1990-tal och 2003, medan PISA visar oförändrade resultat mellan 2000 och 2003. Detta tyder på att nedgången främst skedde under 1990-talet men att den avstannat under 2000-talet. En stor nedgång har således hejdats men på en avsevärt lägre nivå än under början och mitten 1990-talet. Någon återhämtning under de senaste åren har inte kommit till stånd.
En slutsats Skolverket drar är att lärarna har svårt att finna en gemensam förståelse av innebörden i de nationella kursplanerna. Skolverket kommer därför att förbättra styrdokumenten och ta fram förklarande kommentarmaterial till stöd för lärarna. Det behövs också kraftfulla insatser för att stärka lärarnas kompetens. Att öka andelen behöriga lärare måste vara ett primärt mål för staten och huvudmännen.
Analyserna av resultatbilden måste gå vidare och åtgärder för en kvalitetshöjning av grundskolan behöver utarbetas. Det statliga agerandet behöver granskas självkritiskt. Vad kan staten göra bättre? Skolverket har genom utbildningsinspektionen pekat på svagheter i kommunerna när det gäller styrnings-, lednings- och kvalitetsarbete. I skolorna finns brister i uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling, i bedömning och betygssättning och i stödet till elever i svårigheter. Skolverket kommer till våren 2005 att redovisa vilka åtgärder som verket anser nödvändiga för att förbättra resultaten i grundskolan.
