WWF ställer tio krav på regeringen
Konsumtionen av världens naturresurser ligger 20 procent högre än vad jorden tål, enligt Världsnaturfondens rapport Living Planet Report 2004. De rika länderna ligger i topp. Trenderna för världens ekosystem liksom för många arter är på nedåtgående. Värst är läget för sötvattens- och våtmarksarterna, där bland annat groddjuren är allvarligt hotade.
Den snabbaste artminskningen sker i tropikerna, där de tropiska skogarna på ett decennium minskat med sju procent. Skogarna på norra halvklotet har däremot ökat med en procent.
Enligt ett omfattade index i WWFs Living Planet Report har populationerna av de undersökta arterna minskat med i genomsnitt 40 procent de senaste 30 åren (1970-2000). Indexet ger en lägesbeskrivning av tillståndet i skogar, savanner och öknar, i havet och i floder och sötvatten. Undersökningen omfattar 555 landlevande arter, 323 våtmarksarter and 267 marina arter. Några exempel är krokodiler, sköldpaddor, nordamerikansk ren, asiatisk noshörning, stör och jättesalamander.
- Slutsatsen är att livet i sjöar och floder - mätt som individer av de undersökta arterna - har minskat till hälften. Och på land och i haven har "livet" minskat med nästan en tredjedel, säger WWFs naturvårdsdirektör Lennart Nyman.
Sverige följer i stort de globala trenderna fast i något mildare form. Svenska sötvattens- och våtmarksarter som går nedåt är bland annat sydsvensk röding, grönfläckig padda, snok och svarthakedopping. Landlevande arter som minskar är järv, fjällräv, kornsparv och hackspett. Populationer av havslevande arter som går nedåt gäller t ex sillgrissla, ål och vikare.
Mer positivt är läget för våtmarksberoende arter som utter, mal, lövgroda och vit stork. På land ökar lodjur och glada liksom gråsäl, strömming och havsörn till havs.
Living Planet Report visar också att människans ekologiska fotavtryck - mätt i mängden biologiskt produktiv yta som krävs för livsuppehället - har mer än fördubblats på 40 år. En invånare i USA eller Kanada lämnar ett ekologiskt fotavtryck efter sig som är dubbelt så stort som en europés och sju gånger större än en asiats eller afrikans. Genomsnittet per person ligger på 2,2 hektar medan det egentliga utrymmet uppgår till 1,8 hektar per invånare.
Effekterna blir t ex förstört grundvatten, överfiske och avskogning. En av de största bovarna är energianvändningen av kol, gas och olja som ökat med 700 procent mellan 1961 och 2001.
- Vi riskerar en klimatkatastrof om inte världens länder och industrier satsar mer på förnybar energi för transporter och energi, säger WWFs generalsekreterare Lars Kristoferson.
WWFs 10 krav på regeringen:
- Återta initiativet med Gröna Folkhemmet och ledarskapet för miljön i Östersjösamarbetet
- Se till att Uthållig Utveckling i EU (Göteborgsstrategin) inte fuskas bort
- Klimatfrågan: behåll det svenska målet om utsläppsminskningar på minst 4%, investera 25 miljarder i strategisk teknik under 5 år, satsa på export av strategisk miljöteknik (förnybart, byggnader, IT), kräv att Vattenfall tar fram planer för att vara "CO2-fria" till 2030
- Transportsektorn: klara krav på mer effektiva bilar, utred IT-möjligheter att minska transportflöden * och inkludera sådana förslag i IT-propositionen
- Sextonde miljömålet: inför ett nytt mål om biologisk mångfald
- Skog: sätt stopp för import av illegalt och annat kontroversiellt virke från Baltikum och Ryssland och driv på i EU för bindande åtgärder
- Östersjön och Västerhavet: bilda 8 nya skyddade marina områden före 2006, varav 2 skyddas mot fiske, 1 på Västkusten och 1 i Östersjön. Fiskefrågorna förs till Miljödepartementet. Satsa på regional fiskeförvaltning (RAC), involvera alla parter inkl näring och NGO.
- ArtDatabanken: stärkt stöd till deras indikatorsystem för att visa förändringar i miljön och därmed ge trovärdighet åt artbevarandet
- Miljöbistånd: fokusera på energieffektiva systemlösningar för tredje världen, tredubbla miljöbiståndet och se över reglerna för kreditgarantier
- Stöd det ursprungliga REACH-förslaget
