Svenska folket blir allt bättre på att använda bilbältet. Det visar NTFs senaste bältesmätning. Men tyvärr ser det inte lika bra ut överallt i landet. I kommuner med högst 10 000 invånare är användningen hela 18 procentenheter sämre än i kommuner med över 100 000 invånare.
– Uppenbarligen är folk smartare i större kommuner, säger NTFs trafiksäkerhetschef Gunnar Carlsson. Ingen borde längre vara omedveten om att man utsätter sig för betydande risker även på 50-sträckor, om man kör utan bälte.
– Trots ett omfattande informationsarbete och intensifierade kontroller under vissa perioder känner sig många fortfarande trygga utan bälte i låga hastigheter. Men det är en bedräglig trygghet, säger Gunnar Carlsson. Ett 50-tal bilister om året dödas på 50-sträckor, ett 90-tal på 70-sträckor.
– För att trafiksäkerheten som helhet ska förbättras måste alla aktörer i samhället ta ett större ansvar. När det gäller bältesanvändningen bör t.ex. kommunens makthavare fråga sig vad de kan bidra med. På vilket sätt kan de garantera att resor som kommunen beställer, utför eller genererar, sker under lagliga former, med bälte på, i rätt hastighet o.s.v?
Sex mätningar
Sedan oktober 2002 har NTF genomfört sex bältesmätningar i tätorter. Den första strax innan bötesbeloppet för brott mot bälteslagen fördubblades från 300 kr till 600 kr den 1 november 2002. Redan vid mätningen i april 2004 hade användningen ökat med fem procentenheter och nu med ytterligare cirka 1,7 enheter.
– Sedan starten har vi en signifikant ökning med närmare sju procentenheter. Det innebär att vi årligen förhindrar ett 30-tal svåra personskador och räddar cirka fem personer från att dö i trafiken, säger Gunnar Carlsson.
– Om män dessutom vore lika smarta som kvinnor skulle vi rädda ytterligare 30-40 liv om året. NTFs tätortsmätningar visar att användningen bland kvinnor är cirka 10 procentenheter bättre än bland män.
Har räddat 5 000 liv
Den första mätningen i oktober 2002 omfattades av cirka 35 kommuner. I de två senaste mätningarna deltog 135 kommuner. Sedan oktober 2002 har NTF intensifierat sitt informationsarbete kring bältets betydelse. Bältet är det enskilt viktigaste skyddet vid en krock och har, sedan bälteslagen trädde i kraft på 70-talet, räddat över 5 000 liv bara i Sverige.
– När det gäller bältespåminnare tar bilindustrin ett betydligt större ansvar idag, jämfört med för några år sedan. Men det dröjer ytterligare många år innan det får full effekt på användningen. Därför är det viktigt att våra aktiviteter fortsätter, säger Gunnar Carlsson.
Fokus för aktiviteterna har legat på användningen i tätorter, eftersom den är klart sämre jämfört med situationen på landsvägar.
– En del människor, särskilt i mindre kommuner, bedömer att riskerna inte är så stora vid kortare resor i tätorter. Men det är en attityd som är farlig, säger Gunnar Carlsson. Krockvåldet är avsevärt även i hastigheter kring 50 km i timmen.
Förutom olika NTF-aktiviteter har också polisen genomfört kontrollveckor med fokus på bältesanvändningen – den senaste i slutet av mars. Vid bälteskontroller möter polisen ibland en ganska oförstående allmänhet och får synpunkter som ”varför bekämpar ni inte den grövre brottsligheten i stället för att trakassera hederligt folk?”. Men grövre brottslingar befinner sig i hög grad på vägarna och under kontrollveckorna fastnar allt från grova rattfyllerister, till narkotikasmugglare, rånare och efterlysta.
