Var fjärde bilskrot i länet har upphört med verksamheten i år. -I de flesta fall beror det troligtvis på miljökrav och krav på ekonomisk säkerhet, säger Cecilia Lunder, samordnare för den kampanj om bilskrotar som i år genomförts i Miljösamverkan Västra Götalands regi. Det positiva är att de bilskrotningsverksamheter som nu bedrivs i stort klarar de miljökrav som ställs, miljöprestandan på länets bilskrotar har höjts.
Alla som bedriver denna typ av verksamhet måste ha auktorisation enligt bilskrotningslagen. Beslut fattas av Länsstyrelsen. Auktorisationen är numera tidsbegränsad till maximalt fem år. Alla tidigare beslut meddelade utan tidsbegränsning upphörde att gälla den 1 juli i år.
Verksamheterna var då tvungna att söka om ny auktorisation för att få fortsätta bedriva verksamhet. Kommunernas miljökontor kontrollerar att bilskrotarna klarar de miljökrav som ställs, vilket är en viktig förutsättning för att få auktorisation. Ett annat krav som ställs är ekonomisk säkerhet, något som var nytt för i år.
I 35 av länets kommuner finns det bilskrotar. Följande tjugonio kommuner har under kampanjtiden besökt sammanlagt 53 bilskrotar: Ale, Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Färgelanda, Göteborg, Herrljunga, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Stenungsund, Tanum, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla, Vara, Vänersborg och Åmål.
De vanligaste bristerna generellt sett på bilskrotar bedömer miljökontoren är: obefintliga eller otillräckliga hårdgjorda ytor för lagring av skrotbilar (ska förhindra att olja och annat miljöskadligt tränger ner i marken och grundvattnet), hanteringen av farligt avfall samt föroreningar i marken.
Verksamheter som upphör måste städa fastigheten från skrot och undersöka om marken är förorenad. Särskilt gamla verksamheter har lämnat efter sig oljespill och metallföroreningar, som behöver saneras bort. Miljökontoren har en viktig uppgift i att kontrollera att detta sker.
