År 2010 ska 98 procent av Västra Götalands befolkning kunna resa med den vanliga kollektivtrafiken. Det är målet när Västtrafiks styrelse nu antagit en plan för hur Västtrafik ska anpassas för de funktionshindrades behov.
Investeringskostnaden för anpassningen är dryga 0,6 miljarder och uppåt beroende på ambitionsnivå. Den största kostnaden är för att anpassa hållplatser och terminaler och här ska en stor del betalas av Vägverket eller respektive kommun.
Blivande färdtjänstresenärer skall kunna använda den vanliga kollektivtrafiken längre och på det sättet minskas antalet färdtjänstresor på sikt.
För att kollektivtrafiken skall vara anpassad för funktionshindrade gäller att hela resan är anpassad. Det gäller gångvägar, hållplatser, terminaler, fordon samt information och service.
- Vi visar i handlingsplanen vad vi vill göra för att det skall vara lättare för alla att åka kollektivt. Men glöm inte att ett stort ansvar ligger på väghållaren när det gäller upprustning av hållplatser, säger Roland Ax, utvecklingschef på Västtrafik.
Riksdagen har beslutat om en nationell plan för handikappolitiken. I denna plan står bland annat att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för funktionshindrade till 2010. Västtrafik har gjort en handlingsplan för hur detta ska ske.
- Vi kommer inte att kunna göra allting på ett år utan förbättringarna kommer efterhand med målet att allt ska vara klart 2010, säger Roland Ax, utvecklingschef och den som lett arbetet med den nya planen.
I arbetet har handikapporganisationerna deltagit och de konstaterar i ett yttrande att planen och ambitionerna är mycket bra.
Västtrafik har satt upp två mål i planen; att alla som kan ta sig till en hållplats, själv eller med ledsagare, också ska kunna resa med Västtrafik samt att minst 90 procent av de funktionshindrade ska kunna resa med den ordinarie kollektivtrafiken. Det betyder att 98 procent av Västra Götalands invånare ska kunna resa med den vanliga kollektivtrafiken.
För att nå målet ska en rad åtgärder göras. I takt med att entreprenörerna, inom befintliga avtal, köper nya bussar och spårvagnar så ska dessa fordon uppfylla kraven inför 2010. Men fram till 2010 kommer inte alla fordon att bytas ut utan här beräknas det kosta omkring 140 miljoner kronor att installera ramper/liftar, rullstolsplats, inre informationsskyltar och automatiska hållplatsutrop i befintliga bussar, spårvagnar, tåg, och båtar.
En speciell garanti föreslås också som säger att den som sitter i en konventionell rullstol eller eldriven rullstol garanteras att få åka med alla bussar. Om inte det går så ska föraren kontakta beställningscentralen och beställa ett anpassat fordon till resenären. I stadstrafiken införs detta 2008 och i den övriga busstrafiken 2010.
Den mest kostsamma är att anpassa hållplatserna. Det finns idag 11.000 hållplatser (22.000 hållplatslägen). Vid majoriteten av dessa hållplatser sker endast några resor per dag. Med ambitionen att anpassa 120 utvalda terminaler/knutpunkter samt de 600 största hållplatserna, med fler än 100 påstigande per dygn, beräknas det kosta cirka 500 miljoner kronor. 90 procent av resandet sker till och från dessa terminaler, knutpunkter och hållplatser.
Västtrafiks plan innebär också att den information som behövs före och efter resan ska vara tillgänglig. Så ska till exempel hemsidan anpassas och Tidpunktens lokaler ska vara så byggda att de kan användas även av funktionshindrade.
- Vi har en hög ambition i vår plan och vi hoppas också att den ska bli verklighet. Vi kan dock inte bestämma detta själva utan en stor del av kostnaden ligger på kommuner och Vägverket. Ungefär 30 procent av kostnaden för att anpassa hållplatser och terminaler är sådant Västtrafik får betala. Resten är det väghållaren som får betala, säger Roland Ax.
Västtrafiks styrelse har genom att säga ja till planen sagt ja till ambitionerna och målet. Nu ska Västtrafik och kommunerna vid framtagandet av trafikförsörjningsplanen varje år behandla de förslag till aktiviteter som finns med i handlingsplanen och beslut tas om vad som skall genomföras kommande år.
