Jägarnas och skogsnäringens organisationer har lagt fram ett gemensamt förslag till hur den svenska älgstammen ska förvaltas. Målet är att det ska bli lättare att hitta en bra balans mellan jaktintressena och skogsnäringens krav på att betesskadorna hålls på en rimlig nivå. Bakom det gemensamma förslaget står bland annat Jägarnas Riksförbund, LRF, Skogsindustrierna och Svenska Jägareförbundet. Förslaget överlämnas till jordbruksministern vid en uppvaktning idag.
- Det är en avgörande framgång att vi nu är överens om de stora tagen. I enskilda frågor, och i det korta perspektivet, har vi många gånger haft motstridiga uppfattningar. För första gången kan vi nu sätta upp ett långsiktigt och gemensamt mål och lägga fram ett konkret förslag på hur vi ska ta oss dit. Det övergripande målet är att landet ska ha en älgstam som är i samklang med skogsbruk, jakt och övriga samhällsintressen, säger Karl-Edvin Axelsson som är vice ordförande i Svenska Jägareförbundet och ordförande i den arbetsgrupp som utarbetat förslaget.
Utgångspunkten är att älgförvaltningen måste ha en betydligt starkare lokal förankring och ett bättre samrådsförfarande än idag. Det behövs också en mer samordnad datainsamling om älgstammens och fodertillgångens utveckling. Dessutom föreslås förenklingar av jaktadministrationen och mer enhetliga jaktregler.
Bakgrunden till förslaget är älgbetesskadornas stora omfattning. Sverige är ett av världens mest älgtäta länder och på senare år har betesskadorna i skogen ökat dramatiskt. Skogforsk har uppskattat skadorna till 1,3 miljarder kronor per år.
- Jägare och skogsägare vill gemensamt ta sitt ansvar för att komma till rätta med situationen. Får vi ett nytt förvaltningssystem skapas det ett bättre forum där vi kan hitta kloka lokala lösningar. Det är viktigt för landet eftersom både skogsnäringen och jakten har så stor betydelse, såväl nationalekonomiskt, privatekonomiskt som socialt, säger Karl-Edvin Axelsson.
