Lingon, hjortron och kantareller från skogens eget skafferi. Landskapshus från Uppland, Gotland och Dalsland samt några av våra vanligaste duvor finns på Postens nya frimärken som ges ut den 19 augusti.
När hösten kommer fylls skog och mark av läckerheter som blåbär, hjortron och skogshallon. Kantarell och stolt fjällskivling lockar svampplockare till skogspromenader och spännande letande. Allemansrätten ger oss tillträde till våra skogar och möjlighet att hitta egna, och i många fall, hemliga smultronställen. En tröst när sommaren regnar bort är att det ofta blir ett bra svampår. Posten ger ut fyra frimärken på temat skogens skafferi tecknade av konstnären Inga-Karin Eriksson.
I den andra delen i serien Landskapshus som visar svensk byggtradition har nu turen kommit till Smedsbostad från Uppland, Dalslandsstuga och Stenhus från Gotland. Husen har tecknats av arkitekt Laila Reppen som med hjälp av fotografier och ritningar har målat typiska hus från olika regioner. Husen återspeglar tidsandan från tidigare århundraden och de byggnadsmaterial som fanns tillgängliga i trakten. Vallonsmedernas status i Uppland stod högt i 16oo-talets strikta hierarki och smedsbostaden försågs med både kök, kammare och del i ladugård. Huset från Gotland byggdes i kalksten eftersom tillgången på trä blev en bristvara redan under 1700-talet. Den timrade Dalslandsstugan i två våningar visar hur jordbruksreformen från omkring år 1800 gjorde att även småbönderna kunde bygga påkostade hus.
Duvan symboliserar både fred och kärlek och nu kommer den för första gången på frimärke.
Att föda upp duvor är idag en omtyckt hobby och i år firar Svenska Duvavelsföreningen 100 år. Bland de tre frimärksmotiven finns Svensk tumlett som är äldst av tamduvorna. Sitt namn kommer av att den kan göra flera baklängesvolter efter varandra. Vår största duva är ringduvan (Columba palambus) som känns igen på halsens vita fläckar och de vita halvmånarna på vingarnas översidor. Ringduvan finns över hela Sverige och har på senare år ökat i antal. Turkduvan (Streptopelia decaocto) började häcka i Sverige under 1950-talet och syns ofta i stadsmiljöer i södra och mellersta Sverige.
Fakta om frimärksutgåvorna
Skogens skafferi
I alla tider har människor tagit tillvara de gåvor naturen ger. Fyra frimärken illustrerar den rikedom av hälsobringande bär och läckra svampar som alla kan skörda i skog och mark. På köpet kommer sköna naturupplevelser, frisk luft och motion.
Smultron på ett strå och korgen full med blåbär hör högsommaren till. I slutet av juli lyser hjortronen gula på mellansvenska och norrländska myrar. Skörden har stor betydelse för fjällkommunerna. Lite senare mognar lingonen, ett älskat bär i våra hushåll och viktigt också ur ett ekonomiskt perspektiv. Stora mängder exporteras bland annat till Tyskland. Tranbär är kanske mindre känt. Det växer liksom hjortron på myrar. Blommorna är rosa, de sura röda bären ger god sylt och likör.
Svampplockarna blir allt fler. Det finns svampkurser, bra svampböcker och svampkonsulenter att rådfråga. I vårt land har vi omkring hundra bra matsvampar och till de mest populära hör kantarell, karljohan, kremla, stolt fjällskivling och blodriska.
Förlagorna till frimärkena Skogens skafferi är tecknade av Inga-Karin Eriksson. Frimärkena trycks i fyrfärgsoffset. De har fyra motiv och ges ut i häfte med tio självhäftande frimärken. Frimärkena är avsedda för 1:a klass Inrikes brev.
Landskapshus 2
Frimärksserien Landskapshus visar upp den mångskiftande svenska byggtradition som ofta är en inspirationskälla för dagens arkitekter. Frimärkenas bostadshus hör hemma på landsbygden. De var vanliga under tidigare århundraden och finns fortfarande kvar i landskapet. Serien inleddes 2003 och fortsätter nu med tre nya landskapshus.
Huset från Uppland var en arbetarbostad för inflyttade smeder i en norduppländsk bruksort. Samhället var strikt hierarkiskt, allra högst stod brukspatronen, bland arbetarna stod de vallonska smederna högst i rang. En smed hade rätt till en bostad med ett kök och en kammare. Smedsbostädernas hus var ofta av timmer, fasaden reveterad och målad i gult och vitt.
Dalslandsstugan är en hustyp som förekom på mindre gårdar runt om i landet. Den består av två våningar som har vardera en stuga, en kammare och en förstuga. Havreexport till England och timmer till sågverken gav småbonden pengar till ett skrytbygge. De knuttimrade väggarna kläddes med stående panel. Den från början omålade fasaden fick så småningom faluröd färg.
Huset från Gotland är byggt av kalksten. Gotland var en gång rikt på skog. Stor virkes export, vedslukande kalkbränning, tjärproduktion och uppodling av mark gjorde att trä blev en bristvara och på 1700-talet började man bygga av sten. Huvudbyggnaden är en tvåvånings parstuga med tjocka stenväggar och vitkalkad fasad. Taket är brant och klätt med tegel.
Frimärkena Landskapshus bygger på akvareller av arkitekten Laila Reppen. Gustav Malmfors har stått för den grafiska formen. Piotr Naszarkowski har graverat frimärkena, som trycks i flerfärgs ståltryck. De har tilläggsvalörerna tre, sex och åtta kronor och ges ut i rulle med hundra frimärken vardera.
Duvor
Duvan har sedan urminnes tider varit symbol för fred och kärlek. I en del sammanhang symboliserar den även den Helige Ande. För första gången ägnas nu duvor en egen frimärksutgåva. I årtusenden har människan hållit duvor, till föda men också för nöje och underhållning. En grupp duvor, tumletter, kan slå baklängesvolter i luften. Att hålla duvor för trivseln, för utställning och tävling är även idag ett intresse många delar. För brevduvor som är tränade i att snabbt återvända till sitt duvslag organiseras regelbundet kappflygningar.
Tre frimärken visar tamduvan svensk tumlett, framavlad för hundra år sedan, tillsammans med de vilda arterna turkduva och ringduva.
Svensk tumlett har korta ben med befjädring, fjös, lång näbb och rundkrona på huvudet. Den kan ha olika tecknings- och färgvarianter med inslag av svart, rött, gult och blått. Dessutom finns helt vita. Tumletten har idag förädlats till en utställningsduva och föds upp av ett fåtal uppfödare.
Turkduvan (Streptopelia decaocto) är slank med sandfärgad dräkt och ett svart-vitt band på sidan av halsen. Den häckar i stadsmiljöer i södra och mellersta Sverige och bygger bo i träd eller på byggnader. Den är oftast en stannfågel.
Ringduvan (Columba palumbus) är vår största duva och har vita fläckar på halsen och vita "halvmånar" på vingarnas översidor. Den häckar i skogar i södra och mellersta Sverige, vid Norrlandskusten och mer glest ända upp mot fjällen. Numera har den också börjat söka sig till stadsparker och har ökat i antal. Ringduvan är en flyttfågel.
Jean-Louis Frindel har tecknat Svensk tumlett och Lars Sjööblom har stått för gravyren. Dan Zetterström har tecknat Turkduva och Ringduva och Piotr Naszarkowski har graverat. Svensk tumlett och Ringduva trycks i tre färger ståltryck och Turkduva i två färger stål. De ges ut i rulle med hundra frimärken vardera. Frimärket Svensk tumlett är avsett för 1:a klass Inrikes brev, Turkduva för Ekonomibrev och Ringduva för 1:a klass Utrikes brev.
