Skuldsaneringsutredningen har i dag överlämnat betänkandet Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU 2004:81) till justitieminister Thomas Bodström.
I betänkandet redovisar utredningen sin utvärdering av 1994 års skuldsaneringslag. Utredningen har kommit fram till att det nuvarande systemet för skuldsanering är onödigt tillkrånglat, vilket lett till att förfarandet blivit långdraget och omständligt. Utredningens mål har varit att skuldsaneringsförfarandet skall förenklas och effektiviseras.
Utredningen föreslår att skuldsaneringsförfarandet koncentreras till ett förfarande hos kronofogdemyndigheten. Förslaget innebär att kronofogdemyndigheten som första instans skall pröva en ansökan om skuldsanering och fatta beslut i ärendet även om en eller flera borgenärer motsätter sig en skuldsanering.
Utredningen föreslår även att kronofogdemyndigheten som första instans skall pröva en ansökan om omprövning av ett beslut om skuldsanering och fatta beslut i ärendet.
Enligt utredningens förslag skall den enskilde ha rätt att få kronofogdemyndighetens olika beslut överprövade av domstol.
Det föreslås att den kommunala budget- och skuldrådgivningen ges en innehållsmässigt tyngre roll genom att gäldenären får råd och stöd inte endast med att ansöka om skuldsanering utan även efter ett beslut om skuldsanering.
Konsumentverket föreslås vara samordnande central myndighet för den kommunala budget- och skuldrådgivningen.
Utredningen föreslår dessutom bl.a. följande.
- Det s.k. egenförsöket tas bort som ett krav för skuldsanering. Det innebär att en gäldenär inte skall ha behövt göra ett eget försök, att få till stånd en frivillig uppgörelse med sina borgenärer, innan denne kan ansöka om skuldsanering.
- En betalningsplan skall aldrig kunna löpa under längre tid än fem år. Den skall dock kunna förlängas till som längst sju år vid omprövning.
- Betalningsplanen börjar normalt löpa från det att ett beslut om inledande fattas. I samband med att ett inledande beslutet fattas skall gäldenären i de allra flesta fall öppna ett bankkonto eller liknande, i lagen benämnt uppsamlingskonto. Kronofogdemyndigheten beslutar samtidigt hur mycket gäldenären skall sätta in på kontot varje månad.
- Betalning till borgenärerna skall ske en gång om året via uppsamlingskontot.
- Det allmänna skälighetsrekvisitet omformuleras till att skuldsanering får beviljas en gäldenär om det med hänsyn till dennes personliga och ekonomiska förhållanden inte är oskäligt att skuldsanering beviljas honom. Härigenom har utredningen än mer än tidigare velat markera att prövningen skall innefatta en totalbedömning av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.
- I inkomstskattelagen förtydligas när det skall vara möjligt att återköpa en pensionsförsäkring och när ett pensionssparkonto skall få avslutas genom en utbetalning i förtid. Detta skall vara möjligt om försäkringstagaren eller pensionsspararen (gäldenären) är på obestånd och ett återköp eller en utbetalning är en förutsättning för att denne skall kunna träffa en frivillig överenskommelse med sina fordringsägare eller beviljas skuldsanering.
