Socialstyrelsen sänker nu riktvärdet för radon i inomhusluft från 400 Bq/m3 luft till 200 Bq/m3 luft. Ändringen är en anpassning till de mål som riksdagen fastställt för radon och som innebär att radonhalten i alla skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m3 luft år 2010. Radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 luft år 2020.
Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Enligt beräkningar som utförts vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, orsakas ca 400 av de 2 800 lungcancerfallen per år i Sverige av exponering för radon.
Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Nästan all mark innehåller radon, som kan ge upphov till förhöjda halter inomhus. Andra källor är byggnadsmaterial eller dricksvatten (främst från bergborrade brunnar). Vilka åtgärder som är lämpliga för att sänka radonhalten inomhus beror på varifrån radonet kommer och på hur hög halt det är frågan om. Vanliga åtgärder är att installera en radonsug eller förbättra ventilationen.
Enligt radonutredningen har 380 000 - 480 000 bostäder radonhalter över 200 Bq/m3. Cirka 1000 småhus saneras under ett normalår. Med nuvarande kartläggnings- och saneringstakt kommer det att ta mycket lång tid innan alla hus med radonhalter över 200 Bq/m3 är identifierade och åtgärdade.
Den som vill undersöka radonhalten i sin bostad kan vända sig till kommunens miljökontor.
