Svenskarna positiva till sopspaning

Enligt en ny SIFO-undersökning har Förpackningsinsamlingens sopspaning starkt stöd hos befolkningen i hela landet. Starkast är stödet i Skåne med 74 procent. Sopspaningen utförs vid återvinningsstationer i syfte att identifiera och polisanmäla de personer som skräpar ned eller dumpar otillåtet material.

Foto: Förpackningsinsamlingen

Enligt en SIFO-undersökning beställd av Förpackningsinsamlingen anser 68 procent av landets invånare i åldrarna 15 - 79 år att sopspaning är bra eller mycket bra. I storstadslänen är siffrorna fölande: Stockholm 68 procent, Göteborg 65 procent och Skåne 74 procent. Andelen uttalat negativa till sopspaningen är mellan 10 till 15 procent.

- Den troligaste förklaringen till att vi generellt i landet har ett så starkt stöd för sopspaningen är att allmänheten är irriterad på det fåtal individer som mer eller mindre medvetet missbrukar stationerna. Ingen tycker det är trevligt när det ligger allt från köksavfall till bilskrot vid behållarna. Värst är det förstås när farligt avfall som olja och kemikalier dumpas där, säger Eva Larsson vid Förpackningsinsamlingen.

- Förpackningsinsamlingen är en icke-vinstdrivande organisation som skapats av miljöskäl för att samla in förpackningar från hushållen, men vi varken kan eller ska ta hand om sopor. När otillåtet material, alltså annat än förpackningar och tidningar lämnas försvåras allvarligt vårt arbete att ta hand om materialet på ett miljövänligt sätt.

- Anledningen till att stödet är extra stort i Skåne tror vi beror på att nedskräpningen varit mycket stor i länet. Glädjande nog har nedskräpningen minskat med 18 % under det senaste året, men problemet är fortfarande stort. Samtidigt har folk sett att där vi sätter in sopspaning så minskar nedskräpningen och det tycker man förstås är bra. Spaningen kommer att förbli extra intensiv i Skåne.

Sopspaningen inleddes på försök 2001 för att stävja den vid vissa återvinningsstationer mycket omfattande dumpningen av otillåtet material. Hittills har spaning bedrivits i 52 kommuner i landet. Sopspaningen utförs av pensionerade poliser som ska samla bevismaterial och om möjligt identifiera nedskräparna. Om bevismaterialet anses hållbart görs en polisanmälan. Den kan leda till åtal och böter eller fängelse i högst ett år. T o m mars 2004 har totalt 312 personer (varav 99 i Skåne) polisanmälts vilket hittills lett till 31 strafförelägganden och 4 domar. Högsta utdömda bötesbelopp är 11.400 kronor för en person som slängt plastmöbler vid en återvinningsstation i Tomelilla.
SIFO-undersökningen bygger på 1000 telefonintervjuer under tiden 10-21 mars 2004 med slumpmässigt valda personer i åldrarna 15-79.

Pressmeddelande från Förpackningsinsamlingen

[2004-04-21]