AgriVind vill bygga vindkraftverk i Hällekis

Stranden nedanför skjutbanan, vindkraftverk i riktning mot Cementa f.d. område. (Fotomontage)

För några år sedan gjordes ett försök av det danska bolaget Bonus Energy A/S att få alla tillstånd för att bygga fyra vindkraftverk vid Vänerstranden i Hällekis. Projektet var långt framskridit när försvaret satte sig emot byggnationen och projektet lades ned.

Då skulle Bonus Energy A/S få ett arrendeavtal på 25 år, under förutsättning att vindkraftverken var uppe inom tre år. Tills elproduktionen kom igång så skulle inget arrende betalas, därefter skulle kommunen ta ut 4 % av intäkterna från den producerade energin.

Bonus Energy A/S tre år har nu gått ut och nu undersöker företaget AgriVind AB möjligheten att anlägga 3-4 vindkraftverk i ungefär samma område och denna gång har man fått klartecken från försvaret och även positivt gensvar från kommun och länsstyrelse.

Det område som är aktuellt för uppsättande av vindkraftverken är från Cementas gamla industriområde öster om skjutbanan och norr om Parocs fabriksområde nere vid sjökanten. En del av detta område kan ingå i Natura 2000 projektet vilket kan medföra att antalet vindkraftverk blir färre då de beroende på storlek måste stå med 300-500 meters mellanrum.

AgriVind har gjort en framställan hos Götene kommun om att få arrendera det aktuella markområdet men turerna är många innan någon byggnation kan komma igång. Det skall bl.a. upprättas en ny detaljplan och projektet skall provas enligt miljöbalken.

Då man ännu inte fastställt vilken sorts vindkraftverk man skall bygga eller hur många det blir går det inte att ange höjd, effekt m.m. men det talas om en total rotordiameter på 90 meter vilket i så fall skulle medföra att det blir rejält stora vindkraftverk.

Inom snar framtid kommer det att hållas ett informationsmöte för lokalbefolkningen där AgriVind kommer att informera om planerna. Vindkraftverken kommer troligen att bli andelsägda och man ser gärna att lokala företag går in i projektet. Någon kostnadsplan går inte att presentera innan man tagit beslut om hur många verk som skall byggas och inte heller någon definitiv tidsplan men en rimlig gissning kan ligga på ca 2 år.

I en rapport från statlig Boverket sägs det vara lämpligt att bygga vindkraftverk i Vänern. Men vindkraftverken skall inte placeras i områden som andra har intressen av, t.ex. fiskare och annat friluftsliv. De skall även byggas på platser där de inte är störande och utom synhåll från annan bebyggelse. Det nu aktuella området för AgriVinds planer ser ut att uppfylla dessa kriterier. Då den statliga vindkraftutredningen föreslår att Sverige bl.a. genom kommunal översiktsplanering förbereder en utbyggnad av vindkraften till att omfatta 10 TWh/år 2015 kan Vänerområdet kanske bli ett av de områden som man kommer att satsa på när det gäller uppförande av nya vindkraftverk. Den totala elproduktionen i Sverige uppgick år 2001 till 158 TWh. Vattenkraften stod för 50 %, kärnkraften för 44 % och övrig värmekraft för 6 % av elproduktionen. Vindkraften gav en produktion av 0,45 TWh. Vid 10 TWh kommer vindkraften att utgöra 6 - 7 % av Sveriges totala elproduktion.

Ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge producerar lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 4 månaders drift. De vindkraftverk som byggs idag har vanligtvis en storlek mellan 600 kW och 2 MW. Rotordiametern är vanligen 50-80 m och tornhöjden 60-80 m. De är normalt konstruerade för att producera elenergi mellan vindhastigheten 4 och 25 m/s. Ett landbaserat vindkraftverk på 1 MW kan årligen producera ca 2 500 MWh el. Vindkraften kan därför bidra till att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Vindkraften som elproduktionskälla är fri från utsläpp, den hushållar med material och har därmed många miljöfördelar nationellt och globalt. Vilka fördelar som de nya vindkraftverken eventuellt kommer att få för Hällekis del kommer troligen att presenteras på informationsmötet.

[2003-12-11]