 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Förslag om inriktning av ny vårdstruktur
Arbetsgruppen för strukturarbetet är nu klar med förslag om inriktning av struktur- och verksamhetsutveckling av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Förhandlingarna med de fackliga organisationerna avslutades i torsdags i enighet och facken lämnade ett särskilt yttrande. Inriktningsdokumentet behandlas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 9 december och ska vara vägledande för alla långsiktiga beslut om förändringar i hälso- och sjukvården.
Underlaget till dokumentet har diskuterats sedan i mitten av september i nämnder, styrelser, ledningsgrupper, pensionärs- och patientföreningar m fl. Det har också varit ute på remiss hos ett 100-tal remissinstanser. Ett 50-tal remissvar har kommit in varav vissa har beaktats i inriktningsdokumentet. Bland annat har hälsoperspektivet lyfts in och benämningarna på vårdnivåerna ändrats.
Grundtankarna i förslaget är:
Fyra generella vårdnivåer beskrivs i dokumentet. Dessa beskrivningar ska i det fortsatta arbetet kompletteras och modifieras för såväl sjukhus som primärvård utifrån lokala behov och förutsättningar, vilket gör att sjukhusen kan få ett varierande innehåll. Den psykiatriska vården ses över i en särskild utvecklingsplan och finns därför inte omnämnd i beskrivningarna.
PRIMÄRVÅRD
Primärvården är basen i hälso- och sjukvården och tar hand om huvuddelen av människors vardagliga sjukvårdsbehov med särskild inriktning på kroniska sjukdomar, barn och äldre, psykisk sjukdom och ohälsa, missbruk, hälsovård, habilitering och rehabilitering.
Primärvården ansvarar för hälsovården i sitt område med särskild tonvikt på barn, mödrar och de äldre. Det är dock viktigt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet blir en angelägenhet för hela hälso- och sjukvården och utgör en självklar del i all vård och behandling. Primärvården har även en viktig uppgift i patienters habilitering och rehabilitering.
Primärvården ska vara tillgänglig dygnet runt men ser olika ut i regionen beroende på övrigt vårdutbud. Primärvården ska utveckla ett väl fungerande samarbete med privata vårdgivare, kommunal sjuk-vård och sjukhusen.
SJUKHUS MED SPECIALISERAD PLANERAD VÅRD (SPECIALISTSJUKHUS)
Den specialiserade planerade vården bör i betydligt högre grad än i dag utföras oberoende av den akuta verksamheten så att högre effektivitet kan uppnås, träffade överenskommelser om vård kan uppfyllas och väntetiden till vård kan minska. För att minska köer och väntetider bör den planerade vården därför fördelas till färre enheter än i dag.
Vid specialistsjukhuset finns planerad vård inom någon av följande discipliner; allmänkirurgi, ortopedi, urologi, ögon, gynekologi med flera. Vid sjukhus för specialiserad planerad vård kan också finnas viss akut och planerad verksamhet inom internmedicin/geriatrik.
Ett sjukhus med specialiserad planerad vård kan utveckla en egen ”nisch” - ett särskilt uppdrag - genom att det exempelvis får det samlade regionansvaret för planerad vård inom en specifik specialitet och kan därmed tilldelas ett regionalt ansvar för väntelistor/väntetider inom denna specialitet.
Exempel på vårdinnehåll vid ett sjukhus med specialiserad planerad vård
Exakta profiler för respektive sjukhus skall utformas under arbetets gång.
SJUKHUS MED SPECIALISERAD/BRED AKUTSJUKVÅRD (AKUTSJUKHUS)
Ett sjukhus med specialiserad/bred akutsjukvård ska kunna ta hand om människor med livshotande tillstånd eller en akut allvarlig sjukdom eller skada. Ett sådant sjukhus måste ha kompetens på bredden och djupet och dygnet runt-jour inom många specialiteter. För att klara detta på ett högkvalitativt, medicinskt säkert och ekonomiskt försvarbart sätt måste den mest kvalificerade akutsjukvården koncentreras till färre sjukhus än idag. Det krävs minst ett specialiserat akutsjukhus inom vart och ett av regionens ”sjukvårdsområden”. Ett sjukhus med specialiserad/bred akutsjukvård har i framtiden mindre planerad vård än i dag.
Exempel på vårdinnehåll vid ett sjukhus med specialiserad bred akutsjukvård
SJUKHUS MED HÖGSPECIALISERAD VÅRD (REGIONSJUKHUS)
Ett sjukhus med högspecialiserad vård har ett kombinerat uppdrag som regionsjukhus, specialiserat sjukhus och ”sista utposten”. Regionsjukhuset är motorn i forskning och utveckling samt ansvarar för den högspecialiserade vården. Forskning och utveckling bedrivs också vid regionens övriga sjukhus och i primärvården. Ett sjukhus med högspecialiserad vård samarbetar och samplanerar med Universitetet.
NÄSTA STEG
Inriktningsdokumentet ska fastställas i regionfullmäktige den 3 februari och i regionstyrelsen den 20 januari.
Parallellt med detta arbetar strukturarbetsgruppen vidare med att ta fram analyser och konsekvensbeskrivningar kring olika specialiteter, personalförsörjning samt analyserar behov av akut och planerad vård.
Uppdrag har getts till medicinska sektorsråd angående strokevård, hjärtinfarktvård och planerad vård. Ett särskilt uppdrag har också utformats för att fastställa primärvårdens uppdrag i förhållande till sjukhusen och den primärkommunala sjukvården. Lokala arbetsgrupper ska dessutom kartlägga vården i olika geografiska områden.
Pressmeddelande från Västra Götalandsregionen
[2003-12-04]
FYRA GENERELLA VÅRDNIVÅER
Vilka jourlinjer som behövs på sjukhuset för specialiserad planerad vård får övervägas utifrån befolkningens vårdbehov, sjukhusets uppdrag och innehåll. Antalet jourlinjer för t ex anestesi, röntgen, kirurgi och ortopedi kommer att upprätthållas på ett mindre antal sjukhus än i dag.
En koncentration av akutsjukvården kräver en decentraliserad ambulansverksamhet så att patientsäkerheten kan säkerställas. En ökande andel av akutpatienterna måste föras direkt till sjukhus med bred akutsjukvård. Detta möjliggörs bland annat av telekommunikation mellan ambulans och läkare samt av den telemedi-cinska utvecklingen. Arbetssättet förutsätter rätt kompetens för ambulanspersonalen.
Phone: +46 (0)510 540 022, Fax: +46 (0)510 540 022, Mobile: +46 (0)70 208 43 52, Mail: info@hallekis.com
