Advent - väntans tid

I dag är det första advent och adventsstjärnor och ljusstakar har tänts och lyser upp de flesta svenska hem, men känner du till vad advent står för och varför vi firar?

Advent kommer av det latinska ordet "adventus" som betyder ankomst eller väntan och var en förberedelseperiod inför den stundande julhögtiden. Förr var advent en tid då man skulle ta det lugnt och ägna sig lugnare sysslor på gården och inte hålla på med ljudligt utomhusarbete. Första söndagen i advent är också inledning på det kristna kyrkoåret och adventstiden var en sträng och allvarlig bot- och försakelse period.

Men de flesta av de seder som vi i dag förknippar med advent och jul är uppfunna i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Och de flesta av dessa seder har importerats från Tyskland.

Adventsljusstaken är en sådan sed från tyskland där man den första söndagen i advent i slutet av 1800-talet började med att tända sju ljus, ett för varje veckodag. Dessa sattes sen i en liten inomhusgran som sen fylldes på med sju ljus vare söndag fram till jul då den kom att innehålla 28 ljus. Seden med adventsgran importerades i början av förra seklet till Sverige och under 1930-talet byttes granen ut mot särskilda adventsstakar som nu kom att innehålla fyra ljus, ett för varje söndag. I dag lyser dessa ljusstakar upp den mörka december kvällen runt om i hela vårt land tillsammans med adventsstjärnan, fast i dag är väl de flesta elektrifierade.

De första adventsstjärnorna tillverkades i den tyska staden Herrnhut på 1880-talet, vid sekelskiftet hade en lönsam tillverkning startats. Till Sverige kom adventsstjärnan 1912 genom den tyskfödda proffersorskan Julia Aurelius som gav bort stjärnor till bekanta. I vissa kretsar kallades den för proletärstjärna och det tog lång tid innan den blev helt accepterad.

En annan adventstradition är adventskalendern eller julkalendern som den döpts om till på senare år. Adventskalendern (som även den har tysk förebild) dök för första gången upp 1934 då Sveriges Flickors Scoutförbund gav ut en kalender. Radiohjälpens adventskalender startade 1956 då radion började sända sitt adventskalenderprogram, 1960 hängde TV på, och kom under åren att skapa program som i dag nästan kan anses som klassiska, med Teskedsgumman som ett lysande exempel. I dag börjar kalenderns luckor på 1 och öppnas inte förrän den 1 december.

Den första advent var förr stor julskyltningsdag då affärerna tävlade med varandra om vem som kunde prestera det mest fantasifulla skyltfönstret, man gick då man ur huse för att titta i de olika fönstren. I dag är det nog endast några få butiker som ägnar sig åt en mer avancerad form av julskyltning, några tomtar och andra jultillbehör är vad som brukar åstadkommas, inte alls samma fantasi som förr. Men då förmedlade ju skyltfönstren den reklam som vi i dag blir överöst med i TV.

Julmarknader och tomteparader arrangerar väl de flesta större orter den första advent och de brukar locka mängder av besökare varje år trots att det sällan sker någon större förnyelse på själva programmet, men likväl har det blivit till en tradition att åka dit och titta.

Dagens mångkulturella samhälle kommer säkert i framtiden att förändra vår advents- och jultradition då nya influenser påverkar firandet. Men det är ju bara ett led i utvecklingen för vår tomte till exempel importerade vi ju från tyskland och hette där S:t Nikolaus och kom från början från Turkiet, så inget är nytt under solen.

För att hitta en riktigt äktsvensk jultradition får vi leta oss långt tillbaka till hednatiden, men då var det ju inte jul i vår bemärkelse som firades, midvinterblot var definitivt något helt annat.

[2003-11-30]