--   E-POST: info@hallekis.com   --   Lokala nyheter från Hällekis och Kinnekullebygden

Arkiv
Köp och Sälj
Insändare
 IT-nytt
 Kultur
 Tyck till
 Bilder
 Vintips
 Sök i HK
 Vädersidan
 Om

Veckans miljöruta - Vatten på flaska

Under se senaste tio åren har vi svenskar nästan fördubblat konsumtionen av vatten på flaska. 18 liter om året dricker Medelsvensson. Det är ändå en droppe jämfört med exempelvis Italien, där motsvarande siffra är 107 liter per person och år. Globalt sett är flaskvatten en jätteaffär.

Flaskvatten hör till de mest snabbväxande produkterna inom livsmedelsindustrin med en årlig tillväxt på 7%. Störst är marknaden i Västeuropa. Där säljs varje år 40 miljarder liter flaskvatten men även Asien är på snabb frammarsch. Föga förvånade är flaskvatten ingen succé bland fattiga konsumenter i tredje världen. Flaskvatten är dyrt.

I en svensk mataffär kostar buteljerad vatten från 7 kronor litern och uppåt. Priset för kranvatten är några få öre litern. Mycket flaskvatten är inget annat än kommunalt dricksvatten som kolsyrats och smaksatts med exempelvis citron.

Från miljösynpunkt är flaskvatten ett problem. För att tillverka flaskor och burkar går det år mycket material och energi. Varje år användes exempelvis 1,5 miljoner ton plast för att tillverka världens alla vattenflaskor. Sedan ska det buteljerade vattnet fraktas till butiker och restauranger, oftast med lastbil. Transporterna skapar miljöfarliga utsläpp av kväve och svavel som försurar mark och vatten samt koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Vattenflaskorna blir också tunga argument för konsumenten att köra bil till matbutiken.

Att man dricker mycket flaskvatten i sydeuropeiska länder som Italien, Spanien och Frankrike kan delvis förklaras med att deras kranvatten inte självklart är hälsosamt och välsmakande. I Sverige har vi gott om vatten - såväl grundvatten som ytvatten i sjöar och vattendrag. Vi slipper därför använda vattentäkter som inte har tillräckligt bra kvalitet. Det innebär också att avlopp som släpps ut i sjöar och vattendrag blir rejält utspädda innan de går in i dricksvattensystemet igen. Vattenverken tar rutinmässigt kemiska och mikrobiologiska prover på dricksvattnet. Kranvatten är ett livsmedel och det övergripande ansvaret för vårt dricksvatten ligger hos livsmedelsverket. Det finns ingen anledning till att dricka flaskvatten i stället för kranvatten i Sverige.

Det vanligaste argumentet för flaskvatten är att flaskvatten tycks vara godare än kranvatten. Det kanske är kolsyran det hänger på. I de få smaktester som utförts kunde testjuryn inte skilja flaskvatten från kolsyrat kranvatten. För den dom vill dricka bubbelvatten och spara på den egna plånboken och miljön är lösningen kanske en kolsyreapparat. Enligt en undersökning i konsumentverkets tidning Råd och Rön är apparaten intjänat på hundra liter eget kolsyrat vatten. På köpet slipper man bära hem alla tunga vattenflaskor.

Källa: WWF EKO 2003 nr 2, Världsnaturfonden, Susanne Liljenström

Chris Hellström
Miljö- och energisamordnare
Götene kommun
Miljö- och byggförvaltningen

[ 2003-09-17 ]

Copyright © Hällekis Kuriren, Lövängsvägen 15, SE-53374 Hällekis, SWEDEN
Phone: +46 (0)510 540 022, Fax: +46 (0)510 540 022, Mobile: +46 (0)70 208 43 52, Mail: info@hallekis.com