Ökad turism och nya möjligheter till företagande på landsbygden. Det är några av synergieffekterna av kulturreservat. Att bilda kulturreservat är ett kostnadseffektivt och bra sätt att bedriva kulturmiljövård på. Det visar Riksantikvarieämbetets nya rapport om kulturreservat som har överlämnats till regeringen.

Behovet av nya kulturreservat är påtagligt och effekterna har visat sig vara mycket positiva. Vi bedömer det som rimligt att bilda ca 10 nya statliga kulturreservat per år och vi hoppas på fler i framtiden, säger Anita Bergenstråhle-Lind, chef för regionenheten, Riksantikvarieämbetet.

Det finns idag fjorton statliga kulturreservat i tolv län. Alla länsstyrelser är i full gång med att bilda nya kulturreservat och ett antal områden står på kö. De första kulturreservaten som bildades var av jordbrukskaraktär, men andra typer av kulturmiljöer finns bland de senare som bildats. Gunnebo Slott i Västra Götaland, Ronneby Brunns Park i Blekinge och Brattforshedens militära flygfält i Värmland är några exempel.

I kulturreservatets skötselplaner finns noggrant formulerade kvalitets- och skötselmål. De ställer krav på regelbunden uppföljning, utvärdering och utveckling av skötselarbetet vilket möjliggör en långsiktig planering av insatser och kostnader.

För de människor som får sin verksamhet eller sin närmiljö utsedd till kulturreservat innebär det inte bara ekonomiska bidrag och ett löfte om att bevara en historisk miljö utan också något som stärker den lokala och regionala identiteten. Ett bra exempel är Åsens by i Jönköpings län som blev kulturreservat 2000. Det lokala engagemanget kring Åsens by har varit stort, kulturturismen har ökat och medfört en positiv befolkningsutveckling i kommundelen.

Bakgrund kulturreservat:

Miljöbalken trädde i kraft 1 januari, 1999. Därmed introducerades ett nytt bevarandeinstrument, kulturreservat. Syftet är att skydda helhetsmiljöer i kulturlandskapet.

Pressmeddelande från Riksantikvarieämbetet

[ 2003-07-10 ]