Rökvanorna bland gravida har förändrats i mycket positiv riktning under de senaste 20 åren. År 1983 rökte 31 procent av de blivande mödrarna. Idag är det 11 procent, om man ser till landet som helhet. Sverige har den lägsta andelen rökare bland gravida inom EU. De regionala skillnaderna i rökvanorna i Sverige är dock stora.

Mest utbredd är rökningen bland gravida på Gotland, i Värmland och i Gävleborg, där 14 procent av de blivande mammorna röker. I Stockholm och Jämtland däremot röker endast 9 procent av de blivande mammorna. Minst utbredd är rökningen bland gravida i Västerbotten, där bara 7 procent röker.

Rökvanornas utbredning bland gravida följer samtidigt samma mönster som bland kvinnorna i övrigt. I de län där andelen rökande kvinnor är hög röker man också i större utsträckning under graviditeten. Även sett över tid följs de regionala skillnaderna åt. Redan 1983 hade Västerbotten minst andel rökande gravida (27 procent), medan Gotland hade flest rökande gravida (39 procent).

-Tittar man på siffrorna på detta sätt är det glädjande att Gotland, utifrån dessa förutsättningar, har lyckats få ned rökningen bland gravida till 14 procent idag, säger Anna Östbom, tobaksexpert vid Statens folkhälsoinstitut.

En bidragande orsak till den minskade rökningen är det omfattade arbete som bedrivits av mödra- och barnhälsovården. Bland annat har Statens folkhälsoinstitut, Cancerfonden och Hjärt- och Lundfonden sedan 1992 satsat på att utbilda personalen inom mödra- och barnhälsovården i hur man kan tala om rökning med kvinnorna. Det svenska arbetet har också rönt uppmärksamhet utomlands och fått stå som modell för arbetet i bland annat Norge och delstaten Victoria i Australien.

Idag slutar var tredje kvinna röka när hon blir gravid. Det är samtidigt få kvinnor som börjar röka igen efter graviditeten

- Graviditeten blir således för många slutet på rökarkarriären. Vilket tillfälle kan vara bättre att göra upp med rökningen än när man väntar barn, säger Anna Östbom.

Statistiken finns på: www.tobaksfakta.org.

Pressmeddelande från Statens Folkhälsoinstitut

[ 2003-07-06 ]