Under de senaste 10-15 åren har en mängd insatser mot klotter och annan skadegörelse vidtagits från olika håll i samhället. Trots detta har antalet anmälda skadegörelsebrott ökat stadigt. De anmälda klotterbrotten har tredubblats under åren 1996-2002. Idag utgör skadegörelsebrotten en tiondel av all anmäld brottslighet.

Klotter och annan skadegörelse orsakar stora kostnader för både samhället och den enskilde. Som exempel kan nämnas att SLs kostnader för klotter under 2002 uppgick till 50 miljoner kronor. Brottsligheten skapar också en otrygghet och vantrivsel hos allmänheten.

Dessutom kan de i många fall unga gärningsmännen ha svårt att i förväg överblicka de negativa konsekvenser som följer av att bli dömd för skadegörelse. De kan tvingas betala stora belopp som släpar efter in i vuxenlivet.

Det behövs ytterligare åtgärder för att komma till rätta med skadegörelsen. I en proposition som regeringen idag beslutade om att överlämna till riksdagen presenteras därför skärpningar av det straffrättsliga regelverket för skadegörelse. Förslaget innebär att polisen ska ges möjlighet att kroppsvisitera i brottsförebyggande syfte. Vidare föreslås att straffmaximum för skadegörelse höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Straffhöjningen ger utrymme för en mer nyanserad påföljdsbestämning, där till exempel ungdomstjänst kan dömas ut i större utsträckning. Slutligen föreslås att försök till skadegörelse kriminaliseras, till exempel när någon tagit sig in på ett inhägnat område i syfte att klottra.

- Vi hoppas med den nya laget kunna förhindra unga personer att hamna i kriminalitet. De stora bötes- och skadeståndsbelopp de riskerar att dra på sig drabbar dem hårt inte minst i framtiden, säger justitieminister Thomas Bodström.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Pressmeddelande från Regeringen

[ 2003-06-11 ]