Södra Ölands odlingslandskap med väderkvarnar och radbyar är det världsarvsområde som nu kommer på vårens frimärken. De efterlängtade vårblommorna blåsippa, tussilago och gullviva passar bra till påskhälsningarna. Andra frimärksmotiv är byggtradition från Bohuslän, Närke och Medelpad. Posten fortsätter traditionen med nobelpristagare och visar två spanska medicinforskare.
Södra Ölands Odlingslandskap är sedan 2000 ett av Sveriges tolv världsarv. Här ligger det karga och säregna Alvaret som med sin känsliga jordmån är hemvist för en unik flora och fauna. Människan har under tusentals år brukat markerna och har format landskapet genom den odlade jorden och de betade markerna och på så vis skapat ett världsunikt natur- och kulturlandskap. Frimärksmotiven fångar Öland med väderkvarnar, skeppssättningen vid Gettlinge gravfält, radbyn Lilla Frö och betande får vid fyren Långe Jan vid Ölands sydspets.
Nu återkommer Posten med nya blomstermotiv. Våra mest efterlängtade vårblommor tussilago, blåsippa och gullviva är säkra tecken på att våren är här. Blommorna är inte bara vackra utan anses också fungera som läkeväxter.
Posten fortsätter sin drygt 40-åriga tradition att visa Nobelpristagare på frimärken. I en samutgåva med Spanien har turen nu kommit till två spanska nobelpristagare i medicin. Santiago Ramón y Cajal delade 1906 nobelpriset med italienaren Camillo Golgi och 1959 fick Severo Ochoa priset tillsammans med amerikanen Arthur Kornberg.
Våra landskapshus berättar om svensk byggtradition i olika delar av landet som inspirerar även dagens arkitekter. Frimärkena visar timrat dubbelhus från Bohuslän, rödmålad enkelstuga från Närke och den rejälare salsbyggnaden från Medelpad.
Fakta om frimärksutgåvorna:
Utgivningsdag 20 mars
Ölands Alvar - Världsarvet 3
I frimärksserien Världsarvet har turen nu kommit till Södra Ölands Odlingslandskap - ett av tolv svenska världsarv. Ett världsarv ska vara ett kultur- och naturobjekt som har betydelse för hela mänskligheten. De skyddas genom lagar så att de kan vårdas för kommande generationer.
Södra Ölands odlingslandskap blev världsarv 2000. Världsarvskommittén som upprättar världsarven säger bland annat i motiveringen: "Södra Öland är ett exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö har tagits till vara på ett optimalt sätt."
Världsarvsområdet med rötter från stenåldern upptar en tredjedel av Ölands yta. Landskapet har formats av människan som genom årtusenden brukat jorden. Här ligger världens största betade odlingsmark Stora Alvaret, radbyar, fornborgar och vattenområden. De fyra frimärksmotiven är hämtade från dessa miljöer.
Den odlade jorden har satt en viktig prägel på det öländska landskapet. Under medeltiden hade alla hus i byn en andel i ett stort gemensamt gärde som brukades gemensamt. Gärdet var mestadels ängar som gav foder till djuren. Runtom ängarna byggde man stenmurar som skyddade från tamdjuren. Under första hälften av 1800-talet fick det öländska landskapet ett uppsving med framgångsrik spannmålsproduktion och som en följd av det byggdes många väderkvarnar.
Alvar är flacka hällmarker med ett mycket tunt jordlager på hård kalkberggrund. Den ömtåliga marken finns bara på några få ställen i världen. Stora Alvaret på Öland är världens största betade alvarmark och betningen har pågått sedan yngre stenålder. Området är också rikt på fornlämningar.
Radbyarna ligger i "laga läge", det vill säga alla byns tomter gränsar mot bygatan. Tomtens bredd mot bygatan berodde på hur många andelar gården hade i byn. Radbyarna anlades under medeltiden men försvann på 1800-talet i stora delar av landet.
Sjömarkerna är betesmarker som ligger nära kusten. De har i årtusenden använts för bete och slåtter. Stenmurar och husgrunder från järnåldern vittnar om bosättningar från den tiden. Växt- och djurlivet är rikt och många sjöfåglar och vadare häckar här.
Frimärksmotiven har formgivits efter fotografier:
- Väderkvarnar. Fotograf Pål-Nils Nilsson
- Gettlinge gravfält. Fotograf Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet
- Radbyar. Collage av fotografier av Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet samt Anders Johansson.
- Ölands Södra Udde. Collage av två fotografier av Anders Johansson
.
Lars Sjööblom har formgivit och graverat frimärkena. De trycks i en kombination av en färg ståltryck och fyrfärgsoffset. Frimärkena ges ut i häfte om fyra frimärken med lika många motiv. De är avsedda som inrikesporto 1:a klassbrev.
Vårblommor
Våren är här, säger våra meteorologer, när dygnets medeltemperatur stigit till +10 grader. Men långt innan dess kommer de första vårtecknen. På frimärken som passar bra till påskhälsningarna får vi se tre efterlängtade och omsjungna vårblommor, som också varit läkeväxter.
Tussilago eller hästhov (Tussilago farfara) har blomknopparna färdiga redan i september, fastän de inte ska slå ut på flera månader än. Vi vill helst se den på dikeskanterna där den enligt barnvisan lyser "som våren själv, så gult och nytt och grant". På odlad mark kan den vara ett besvärligt ogräs. Tussilago finns i hela landet utom längst i norr. Det latinska namnet tussilago betyder "jag fördriver hosta". Tussilago kallas även för hosthäv och användes förr till hostmedicin.
Blåsippan (Hepatica nobili) tittar tidigt fram i södersluttningar bland torra fjolårslöv, där den i barnvisan "niger och säger att nu är det vår". Fröna sprids med myrornas hjälp - på fröet finns ett ämne myror älskar. Blåsippan växer sparsamt ända upp i Jämtland och Västerbotten. Den är fridlyst, men plantor och frön finns i handeln för den som vill ha sippor i sin trädgård. I folkmedicinen har blåsippan använts mot leversjukdomar.
Gullvivan (Primula veris) trivs på soliga ängar, som i Evert Taubes visa där Rönnerdal valsar bland "gullviva, mandelblom, kattfot och blåviol". Betande djur som håller undan vegetationen gynnar gullvivan. Vild växer den upp till Uppland och Västmanland, på Österlen så rikligt att blomningen blivit en turistattraktion. I norr är den sällsynt och i stora delar av landet är den fridlyst. Plantor och frön finns att tillgå för den som vill ha gullvivor i trädgården. Avkok på rötterna har använts som urindrivande och slemlösande medel.
Waltraud Fais-Månsson har tecknat frimärkena, som blir självhäftande och trycks i fyrfärgsoffset. De är avsedda som inrikesporto 1:a klass brev och ges ut i häfte om sex frimärken med tre motiv.
Nobelpris i medicin - samutgåva med Spanien
Att visa Nobelpristagare på frimärken är sedan 1961 en svensk tradition. I år ger Posten i både Sverige och Spanien samtidigt ut frimärken som visar två spanska Nobelpristagare i medicin, vars upptäckter varit betydelsefulla för framtida forskning.
Santiago Ramón y Cajal (1852-1934) var en framstående forskare i histologi (vetenskapen om de normala vävnadernas mikroskopiska uppbyggnad). Tillsammans med Camillo Golgi fick han 1906 års medicinpris "såsom ett erkännande åt deras arbeten rörande nervsystemets byggnad". Hans forskning kunde klarlägga att nervsystemet är uppbyggt av anatomiskt och fysiologiskt självständiga celler och att nervcellerna har förbindelse med varandra genom synapser, kontaktställen där nervimpulser överförs.
Severo Ochoa (1905-1993), spansk läkare och biokemist, sedan 1940 verksam i USA, delade 1959 års medicinpris med Arthur Kornberg "för deras upptäckter av mekanismen vid den biologiska syntesen av RNA (ribonukleinsyra) och DNA (deoxiribonukleinsyra)". Två beståndsdelar är nödvändiga för liv, nämligen proteiner i form av enzymer och nukleinsyror. Ochoa visade att RNA kunde framställas på syntetisk väg, Kornberg lyckades kopiera DNA och visa vilket enzym som behövs (DNA-polymeras). Upptäckterna utgjorde en av grunderna för den vidare genforskningen.
Hannu Järviö har tecknat förlagorna till båda ländernas frimärken, som visar Nobelpristagarnas porträtt tillsammans med en illustration till deras upptäckter, och Czeslaw Slania har graverat dem. De trycks i en kombination av en färg ståltryck och fyrfärgsoffset hos Posten Frimärken. De svenska frimärkena ges ut i rulle med två motiv med valör 10 kronor, utrikesportot för 1:a klassbrev till zonerna Europa och Världen.
Landskapshus
Den som reser runt i Sverige upptäcker snart att äldre hus i samma område liknar varandra. Husen kan berätta om hur livet en gång levdes. Posten vill på nya frimärken visa upp vår egen mångskiftande byggtradition, som ofta är en inspirationskälla för dagens arkitekter.
Huset från Bohuslän kallas västsvenskt dubbelhus, ett litet kubiskt hus som var vanligt i kustsamhällena under 1800-talet. Här var husen extremt utsatta för hårda och fuktiga vindar från havet. Därför började man klä de timrade husen med skyddande panel. Fasaden målades med ljus linoljefärg.
Närkestugan är också ett litet hus, en enkelstuga i två våningar. Den består i bottenvåningen av ett större rum (stuga), ett kök och en förstuga. Att bygga på en våning var ett praktiskt sätt att få mer utrymme. Närkestugan är byggd i liggande timmer. På 1800-talet blev det vanligt att klä huset med panel som målades med Falu rödfärg.
Huset från Medelpad är en så kallad salsbyggnad, inspirerad av högreståndshus. Landskapet fick ett ekonomiskt uppsving med trävaruindustrin under 1800-talets senare del. Även bönderna fick bättre ekonomi och kunde bygga större bostadshus än någonsin tidigare. Man hade tillgång till ångsågat virke och panel blev på modet.
Frimärkena Landskapshus bygger på akvareller av arkitekten Laila Reppen. Gustav Malmfors har stått för den grafiska formen. Piotr Naszarkowski och Lars Sjööblom har graverat frimärkena, som trycks i tre färger ståltryck. De har tilläggsvalörerna 2 kronor, 4 kronor och 5 kronor och ges ut i rulle.
Pressmeddelande från Posten
