Riksidrottsförbundet fyller i år 100 år och Posten hyllar landets alla idrottsutövare med en frimärksutgåva. Vadstena, världen och Posten firar födelsen av Heliga Birgitta för 700 år sedan. Nya frimärken lär dig också konsten att slå säkra knopar och en annan utgåva visar affischkonst av svenska formgivare.

Fyra teman representerar Riksidrottsförbundets jubileumsår: ledarskap, modern idrott och Deaflympics, handikappidrott samt barn- och ungdomsidrott. På frimärket för modern idrott finns OS-medaljören i parallellslalom Rickard Rickardsson.

- Jag siktar naturligtvis på medalj under kommande VM och jag känner mig i bra form. Parallellslalom är roligt eftersom det innehåller ett extra moment förutom själva slalomåkningen då man tävlar mot en annan åkare, säger Rickard Rickardsson inför VM som inleds på söndag i österrikiska Kreischberg.

Riksidrottsförbundet är med sina tre miljoner medlemmar Sveriges största folkrörelse. Det ideella engagemanget har sedan starten varit basen i förbundet som idag består av 20 000 föreningar indelade i 67 specialistförbund. Förbundet firade sitt 100-årsjubileum på Idrottsgalan i Globen den 20 januari.

Heliga Birgitta var en modig och viljestark medeltidskvinna med åsikter om både politik och religion. Hennes mer än 600 uppenbarelser handlade i första hand om hur människor ska leva i Kristi efterföljd. Hon helgonförklarades 1391 och utsågs 1999 till ett av Europas sex skyddshelgon. Frimärksmotivet visar en skulptur av Johannes Stenrat som finns i Kråksmåla i Småland.

Råbandsknop, skotstek och pålstek tillhör våra vanligaste knopar. Konsten att slå knopar har rötter från stenåldern. Förr var det en livsnödvändig kunskap på de stora segelfartygen och än idag är det viktigt för sjöfolk och fritidsseglare att kunna slå en knop.

En affisch ska innehålla ett aktuellt budskap och dess livslängd är därför kort. För många blir den dock ett vackert konstverk och en spegling av sin tid. Levande lantbruk av Owe Gustafsson (1984) och Stockholms nya dansrestaurang heter Kaos av Georg Magnusson (1930) är affischer som nu blir frimärksmotiv.

Heliga Birgitta

I år är det 700 år sedan Heliga Birgitta föddes. Posten firar jubileet med två frimärksutgåvor. Det andra frimärket, en jubileumsutgåva kommer i maj.

Redan under sin livstid blev Birgitta känd som en viljestark kvinna som förenade andligt och världsligt. Med sin starka drivkraft nådde hon resultat i allt hon gjorde och skrev. Birgitta var en omdebatterad kvinna med starka åsikter. Hon kritiserade kung Magnus och hans hov, försökte mäkla fred i kriget mellan England och Frankrike och ville att påven skulle återvända till Rom från Avignon i Frankrike.

Birgitta kom från en förmögen och bildad familj och redan som barn ville hon viga sitt liv åt Gud. Vid tretton års ålder giftes hon bort med lagman Ulf Gudmarsson och blev så småningom mor till åtta barn. Birgitta umgicks i landets högsta kretsar och var en tid hovmästarinna hos kung Magnus Eriksson. Hon fick mer än 600 uppenbarelser. De flesta handlar om hur människor skall leva i Kristi efterföljd, men också om dåtidens stora politiska frågor.

Efter en uppenbarelse från Gud att grunda en ny klosterorden lämnade hon Sverige 1349 och reste till Rom för att träffa påven. När påven gett sitt godkännande byggdes Vadstena kloster 1370. Efter en pilgrimsfärd till Jerusalem avled hon i sjukdom 1373 i Rom och hennes kvarlevor fördes till Vadstena.

Birgitta helgonförklarades 1391 av dåvarande påven. 1999 utsågs hon till ett av Europas sex skyddshelgon.

Frimärket visar en skulptur av Johannes Stenrat, som nu finns i Kråksmåla i Småland. Ingalill Axelsson har stått för formgivningen och Piotr Naszarkowski för gravyren. Frimärket trycks i två färger ståltryck och ges ut i rulle. Det är avsett som inrikesporto 1:a klassbrev.

Knopar

Posten slår ett slag för den urgamla konsten att slå knopar. Vi vet att redan stenåldersmänniskorna använde råbandsknop. De flesta knopar är uppfunna av sjömän. Goda kunskaper i knopslagning var livsviktigt på segelfartygens tid och kunskaperna gick i arv bland sjöfolk. Även dagens fritidsskeppare måste behärska konsten att slå knopar, snabbt och säkert, i dagsljus såväl som i mörker.

Att slå en smugglarstek, en rullstek, en diamantknop eller en svinrygg lär det vara få som kan idag. Knoparna på Postens frimärken tillhör de vanligare: råbandsknop, skotstek och pålstek.*

Vid förtöjning kan man använda dubbelt halvslag eller en pålstek, en fast ögla på förtöjningstampen. För att skarva ihop två linor använder man en råbandsknop om linorna är lika grova. Fel slagen blir det en käringknut! Är linorna olika grova gör man lämpligen en skotstek.

Pressmeddelande från Posten