Sedan i slutet av 1800-talet har traditionen att skicka julkort funnits i Sverige. Julkorten är en efterföljare till den äldre nyårshälsningen som var en urgammal tradition inte bara i Sverige.

År 1872 lät ett företag i London handmåla 1000 ex av ett vykort som man sen sålde för 1 shilling styck, detta var det första kända julkortet. Tryckta julkort kom åtta år senare och den julen fick Generalpostkontoret i Londons jobba övertid då man fick in 11 miljoner julkort att stämpla och dela ut.

De tidiga julkorten var ofta rikt dekorerade och hade relieftryck, tyll, sidenband och rosetter. För att de inte skulle gå sönder överlämnades de ofta för hand eller stoppades i ett kuvert.

I Sverige införde posten halverat porto för julkort, därmed blev de så populära att posten i slutet av 1880-talet inkallade extra personal till julen.

Under de första julkortens tid var de tyska julkorten helt dominerande på marknaden, men även de danska sålde bra. De svenska julkortstillverkarna hade väldigt svårt att hävda sig i konkurrensen. Men efter förra sekelskiftet vände trenden och de svenska julkorten såldes i stor upplaga både inom och utom landet.

Redan tidigt föreslog Jenny Nyström i ett brev till Albert Bonnier att man skulle börja med att tillverka och sälja julkort, den iden trodde han inte alls på. Men på 1890-talet började Axel Eliassons konstförlag att trycka julkort och man sålde stora mängder efter det att Jenny Nyström engagerats som tecknare. Hon får väl ta åt sig äran som den som gav svenska tomten ett ansikte.

Julkorten har till stor utsträckning medverkat till uppfattningen om hur en riktig jul skall se ut och även hjälpt till att sprida traditioner över landet. Idag har julkorten fått konkurrens av julhälsningar/kort sända med e-post, sms och mms.