Ett dammbrott vid Vargön eller Brinkebergskulle skulle medföra stora konsekvenser vid högt vattenstånd i Vänern. Det är en av slutsatserna i den rapport som presenterats som underlag för samordnad beredskapsplanering längs Göta älv.

– Riskerna i älven har inte ökat, säger Claes-Olof Brandesten, chef för Dammsäkerhet på Vattenfall. Men vi vill uppfylla de skyldigheter vi har gentemot myndigheter och kommuner. Beredskapsplanering är en del av dammsäkerhetsarbetet.

I egenskap av dammägare har Vattenfall AB och Sjöfartsverket i samarbete med Svenska Kraftnät tagit fram ett underlag för en samordnad beredskapsplanering vid dammbrott i Göta älv. De har gemensamt ansvar för 15 dammar och slussar vid Vänern, Trollhättan och Lilla Edet. Övriga inblandade har varit Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunerna längs älven och Statens Geotekniska Institut (SGI).

Hur vanliga är dammbrott?

– Det är ytterst osannolikt att det skulle ske ett dammbrott med allvarliga konsekvenser vilket grundar sig på internationell statistik, säger Claes-Olof Brandesten.

I Sverige finns 200 stora dammar över 15 meter. Två ras har skett under 1900-talet – i Skellefteälven 1943 och i Dalälven 1985.

– Med god förståelse kan vi idag bygga och säkra dammar bättre, fortsätter Claes-Olof Brandesten.

Vänerns vattennivå

I april förra året kom Länsstyrelsen och Vattenfall överens om en ändrad tappningsstrategi för Vänern för att förebygga risken för översvämningar längs Göta älv.

– Det är angeläget att vi fortsätter tillämpa den tappningsstrategin och samtidigt är upppmärksamma på förändringar i havsvattenståndet, säger Lennart Olofsson, säkerhetsdirektör på Länsstyrelsen.

Planeringsunderlag med kartor och beskrivningar kommer i mitten av december att skickas ut till berörda kommuner för att användas i kommande beredskapsplanering.

Pressmeddelande från: Länsstyrelsen