Artikeln publicerad: 091011
Informationsmöte i Hällekis

I Hällekis fick vi ta del av kommunens framtidsplaner vid en. "minimässa" i måndags kväll.
Gymnastiksalen i Hällekis skola var packad med folk. Möteslokalens stolar räckte inte till när vi samlades för information. Men varför fick vi inte stanna och debattera direkt efter föredragningarna?

Men det kanske är lika bra att vi alla hällekisbor får smälta budskapen innan vi formulerar vår mening. Planeringen för tätortens äldreomsorg och skola bör engagera oss alla.

När det gäller äldreboendet finns det anledning att var hoppfull. Äldrevården på Hällesäter är redan i dag av hög klass med engagerad och trevlig personal och med mat från eget kök, vällagad och bra smaksatt. Smör på brödet, röd mjölk och grädde i såser och till efterrätten på helgerna, god sås till det rikliga och varierade salladsbordet. Kött och fisk är oftast hemlagat. Fabriksmaten har blivit allt sällsyntare på senare tid. Och kommunens planer ger hopp om ytterligare förbättring i och med tidsenliga lokaler.

När det gäller skolan hopar sig orosmolnen. Enligt två av planerna skulle skolan flyttas och byggas ihop med äldreboendet med följande avsaknad av skolgård. I så fall skulle Hällekis fina skola rivas. Enligt min mening skulle det vara ofördelaktigt i flera avseenden.

Hällekis skola är unik. Den är omgiven av fin natur. Det torde inte finnas någon annan skola i Sverige där man kan plocka vitsippor och gulsippor på skolgården. Och inom gångavstånd finns ett naturreservat med ädellövskog! För en gammal biologilärare framstår det som rena drömmen. En grön flagga visar att skolan är miljöcertifierad, lärarna har tydligen utnyttjat de unika möjligheterna till undervisning i det fria. Det kan väl uppväga att skolan kanske inte är fullt ut anpassad för modern undervisning. Och lokalerna är inget fuskbygge och de tycks vara väl underhållna. Dessutom smälter skolan fint in i den omgivande naturen, på behörigt avstånd från den värsta trafiken.

Att flytta skolan ner till centrum skulle inte bara innebära längre avstånd till naturen utan dessutom närhet till intensiv biltrafik med avgaser och asfaltdamm och till godis i närbelägen butik.

Jag ser med fasa fram emot en rivningstomt på Hällekis vackraste område. Det hjälper inte att kommunen lockar med att så småningom bygga en idrottshall där.

Lars Wilsson
Hällekis