Den europeiska rymdfarkosten Rosetta passerar jorden på fredagen den 13 november 2009. Rosetta ska på nära håll undersöka en komet och till och med sätta ner en liten landare på kometens yta. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala.

Rosetta är ett av den europeiska rymdstyrelsen ESA:s största projekt och har som huvudmål att noga och länge studera kometen Churyomov-Gerasimenko. Genom att på vägen flyga nära förbi några planeter på precis rätt sätt kan man få en extra knuff, och därmed uppnå tillräcklig fart för att kunna nå kometen. I ett sorts avancerat kosmiskt biljardspel har Rosetta, som sändes upp 2004, flugit förbi i tur och ordning jorden (2005), Mars (2007) och jorden igen (2007). Den 13 november sker den tredje och sista jordförbiflygningen, som ger Rosetta tillräcklig skjuts för att år 2014 nå fram till kometen ute i solsystemets utmarker nära Jupiters bana.

Ombord på Rosetta och dess landare finns många mätinstrument från europeiska och amerikanska forskargrupper. De två svenska instrumenten, partikelmätaren ICA från IRF i Kiruna och rymdväderstationen LAP från IRF i Uppsala, är specialiserade på att mäta egenskaper hos den tunna gas som faktiskt finns i den nästan men inte helt tomma rymden.

- Huvudmålet är att studera de gaser som strömmar ut från kometens kilometerstora kärna, säger Anders Eriksson, forskare vid IRF i Uppsala. De bildar det gigantiska gashölje som är vad man ser av en komet på natthimlen. Men när Rosetta nu flyger förbi jorden är det i stället rymdvädret runt vår egen planet som kommer att studeras.

Förbiflygningen är ett sätt att få en ögonblicksbild av Jordens rymdmiljö. Rosettas höga fart, inte mindre än 13 km per sekund, ger oss ett raskt tvärsnitt av vår hembygd i rymden och kompletterar den bild vi får från de satelliter som är stationerade runt jorden.

- Vi får också en sista möjlighet att testa våra instrument i en någorlunda välkänd miljö, tillägger Hans Nilsson, forskare vid IRF i Kiruna. Nästa gång våra instrument aktiveras för mätningar är när man sommaren 2010 far förbi asteroiden Lutetia, men sedan ligger Rosetta i dvala fram till mötet med kometen 2014.

Rosetta kommer som närmast jorden kl 08:45 svensk tid på morgonen fredagen den 13 november, då den passerar över Indonesien på en höjd av knappt 2500 km. Passagen kommer inte att vara synlig från Sverige.

- Den här gången lär det väl inte bli samma rabalder som vid den förra jordpassagen år 2007, tillägger Anders Eriksson. Strax innan det tillfället utfärdades en varning för en asteroid på möjlig kollisionskurs med jorden från ett av de system som letar efter sådana. Men varningen visade sig obefogad: det var inte en ny asteroid som teleskopen hade upptäckt, utan Rosetta på väg mot sin andra jordförbiflygning.

Pressmeddelande från: Institutet för Rymdfysik