I år är det 15 år sedan de första svenska webbplatserna som riktade sig till bredare målgrupper startades. Med anledning av detta har .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) låtit ta fram rapporten ”Internet 15 år”. Den visar att det är det vardagsanvändande som vanligt folk såg framför sig redan på 90-talet som präglat utvecklingen, snarare än experternas visioner om ett helt nytt samhälle.

När det nya, uppkopplade informationssamhället stod för dörren på 80- och 90-talen målades spännande visioner upp om vad det skulle få för konsekvenser. Bland förutsägelserna fanns att den indirekta demokratin skulle ersättas av direkt, distansarbete bli norm och de traditionella massmedierna försvinna. Med facit i hand kan man dock konstatera att dessa visioner inte har besannats. Vi har inte gått över till nätbaserad direkt demokrati, slutat arbeta på kontor eller förkastat traditionella massmedier (i varje fall inte än).

I stället visar statistiken att det som har förverkligats är de vardagsnära användningsområden som människor 1996 sade att de skulle vilja utnyttja den nya tekniken till. Det handlar till exempel om att uträtta bankärenden, hämta information från myndigheter och andra källor, beställa biljetter eller varor, hämta musik, göra nya bekantskaper eller läsa tidningen online.

– Spådomar om att allt ska bli annorlunda på grund av ett teknikskifte har kommit på skam tidigare. Trots de förändringar som skett, inte minst vad gäller kommunikationsmönster och tillgången på information, har Internet inte omvandlat vare sig människorna eller samhället. Snarare har människorna anpassat Internet efter sina behov och sin vardag, säger professor Olle Findahl, som på .SE:s uppdrag har tagit fram rapporten Internet 15 år.

Inte samma mönster som tv

Rapporten berättar också historien om hur det gick till när åtta av tio svenskar blev Internetanvändare. Denna process följer inte samma mönster som genombrottet för andra nya tekniker, till exempel tv och radio. Internet avviker genom att det ännu efter 15 år finns en stor del av befolkningen som inte alls har tillgång till tekniken, eftersom det är mycket krångligare att börja använda den än att köpa en radio- eller tv-apparat.

I dag har den så kallade digitala klyftan mellan arbetare och tjänstemän i stort sett överbryggats hos de åldersgrupper som fortfarande förvärvsarbetar, men högre upp i åldrarna består den. Bland de förvärvsarbetande finns inga stora skillnader i tillgång till och tiden man lägger på Internet. Däremot finns skillnader i användningen mellan grupperna, till exempel är e-legitimation vanligare bland användare med högre utbildning.

Stora skillnader i användning

I rapporten ingår också en analys av hur Internetanvändningen ser ut i Sverige i dag. Där konstateras att det finns mycket stora skillnader i hur man använder sig av nätet. Det går att urskilja ett antal olika huvudgrupper av användare, från de 8 procent av befolkningen som är avancerade entusiaster och ständigt lever med Internet, till de 22 procent som är försiktiga användare och inte utnyttjar särskilt mycket av Internets alla möjligheter.

Pressmeddelande från: .se