En ny analys vid SMHI visar att det inte har blivit blåsigare i Sverige under de senaste hundra åren. Vindklimatet är mycket varierande, men en svag trend tyder på en minskning av medelvind och potentiell vindenergi i norra landet.

En unik kartläggning av det svenska vindklimatet för mer än hundra år tillbaka har genomförts vid SMHI. Studien visar att blåsigheten varierar mycket mellan olika områden och mellan olika tidsperioder.

- De naturliga cyklerna är ganska långa, ofta tioårsperioder eller mer. Därför behövs mycket långa tidsserier med observationer för att kunna utläsa mer varaktiga förändringar och trender i vindklimatet, säger klimatforskare Lars Bärring, SMHI.

Resultaten visar på stora variationer, men under de senaste 60 åren har förändringen överlag inneburit något svagare vindar. Minskningen av medelvindar och energiinnehåll är tydligast i norr. Sammantaget för hela landet har den potentiella vindenergin minskat med 7%.

Vindberäkningarna har gjorts utifrån observationer av lufttryck. Analysen omfattar vinddata för elva områden i landet och avser så kallad geostrofisk vind. Detta är ett beräknat värde för den storskaliga regionala vindhastigheten, utan påverkan av lokal topografi eller andra vinddämpande faktorer som skog, byggnader mm. Sådana faktorer förändras ofta över tiden och kan ha stort inflytande på det lokala vindklimatet.

Det som styr vindklimatet långsiktigt är den storskaliga cirkulationen i atmosfären, vilken bestäms av storskaliga skillnader i lufttryck. Detta i sin tur styrs av temperaturskillnader mellan sydliga och nordliga breddgrader.

Sambandet mellan vindklimat och den storskaliga temperaturfördelningen är dock komplicerat. Därför finns det ännu ingen samstämmighet inom vetenskapen om hur Skandinaviens och Europas vindklimat kommer att utvecklas i framtiden.

Kartläggningen av vindklimatet ger en tydligare historisk bild och blir också ett värdefullt underlag för tolkning av framtidsscenarier.

Pressmeddelande från: SMHI