Solen är lite av en särling bland stjärnorna. En forskargrupp med medlemmar från Uppsala, Australien, Tyskland och Portugal har för första gången kunnat visa att vår stjärna har en blandning av olika grundämnen som skiljer sig från de flesta stjärnors.

De nya upptäckterna, som just accepterats för publicering in den amerikanska tidskriften Astrophysical Journal Letters, öppnar för nya möjligheter att finna fler planetsystem som liknar solsystemet och kan hysa liv.

I jämförelse med andra stjärnor, som valts ut för att vara så lika solen som möjligt, är vår egen stjärna, eller åtminstone dess synliga lager, dvs atmosfär, lite fattigare på ämnen som lätt kondenserar till stoft, t ex järn, nickel och aluminium. Samtidigt är den ovanligt rik på ämnen som inte kondenserar i ett svalnande gasmoln, t ex kol, syre, svavel och zink.

- Skillnaderna är inte stora, och för att kunna påvisa dem var vi tvungna att pressa noggrannheten i den kemiska analysen av stjärnornas spektra till bättre än 3 procent, vilket med god marginal är ett världsrekord, säger Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet.

Resultaten tyder på att det gasmoln som solen och planeterna uppstod ur för 4,6 miljarder år sen påverkades av stoftbildning innan solen blivit helt färdig. En rimlig gissning enligt forskarna är att planeterna, som mest består av sådana ämnen som är reducerade i solens atmosfär, just består av de ämnen som saknas i solen. Därför borde de stjärnor som har planetsystem som liknar vårt eget solsystem ha samma spektrala signatur - samma tecken på att de lättkondenserade ämnena hamnat någon annanstans än i stjärnans ytlager.

- Härigenom öppnas en möjlighet att med analys av stjärnspektra spåra sådana planetsystem, som ännu så länge är svåra att finna med andra metoder. Man har visserligen idag upptäckt mer än 300 planetsystem bortom vår eget solsystem, men de är alla ganska olika solsystemet, säger Bengt Gustafsson.

Pressmeddelande från: Uppsala universitet