Uppfinningsrik lösning på Laos gnagare
Lokala tornugglor bekämpar plågan
I många sydostasiatiska länder har fördomar och folktro utmålat ugglan som ett dödsomen - men i Demokratiska folkrepubliken Laos kan den rädda upp till 140 000 människor från allvarlig brist på tryggad tillgång på mat.
"Hav av råttor"
Den värsta gnagarinvasionen på över 20 år har sedan april 2008 plågat bybor i sju provinser i Laos nordliga högland. Det har beskrivits som ett "hav av råttor" som orsakar svåra skador på grödor i byarna (framförallt ris men även en del kommersiella grödor). De förstör allt ätligt i sin väg: grödor, kläder, till och med kycklingar och ankungar.
Mellan 85 000 och 140 000 laotier beräknas på grund av detta sakna en tryggad tillgång på mat. 74 procent av de drabbade hushållen förlorade mellan 50 och 100 procent av sitt ris. Majsskörden skadades kraftigt och 43 procent av hushållen fick mindre än hälften av den förväntade skörden. Flera hushåll upplevde en drastisk minskning av sin inkomst. Många blev också svårt skuldsatta eftersom de tagit lån för att kunna köpa utsäde som sedan inte gav den förväntade inkomsten.
Gnagarinvasionen har lett till att belastningarna ökat för hushållen i ett land där 40 procent av alla barn under fem år lider av kronisk undernäring.
Flygande råttfällor: Tornugglor används på Laos
I Laos har FAO utvecklat en långsiktig strategi för att hjälpa 48 000 drabbade människor. Genom att förstärka den lokala tornugglestammen har en biologisk bekämpning av råttor skapats.
"Detta är en tredelad strategi," säger Serge Verniao, FAOs representant i Laos.
"För det första arbetar vi med vad som redan finns tillgängligt, genom att öka bönders användning av beprövade bekämpningsmetoder för gnagare som fällor, genom utbildning och spridning av information om gnagarkontroll. För det andra studerar vi det något mystiska sambandet mellan bambublomning och en explosion av gnagarpopulationen, med målet att tidigt kunna varna och implementera motåtgärder. Slutligen ökar vi det lokala beståndet av tornuggla betydligt för att skapa en effektiv naturlig kontroll av gnagarstammarna," förklarar han.
"Avgörande för denna enkla strategi är samarbetet med lokala samhällen för att skapa en dialog om fördelarna med tornugglan, ekologisk gnagarkontroll och skydd.
"En huvudutmaning är att övervinna den spridda lokala vidskepelsen som säger att 'när en uggla hoar så dör någon.'
"Vi kommer att arbeta med projektet i pilotområden som valts utifrån sin möjlighet att effektivt sprida budskapet. Bybor är smarta: varför ska man ändra beteende och tro utan bevis på att det leder till framgång?
"Men i en tid som denna, när överlevnaden hos de själva och deras barn är hotad, är det möjligt med en stor ideologisk förändring. Om vi kan ändra deras uppfattning om tornugglan kan de hantera det återkommande hotet från gnagare i flera generationer," framhåller Verniau.
Projektet kommer att genomföras av Laos jord- och skogsbruksdepartement (på nationell-, provinsiell- och distriktsnivå), Laos nationella jord- och skogsbruksforskningsinstitut, Laos nationella jord- och skogsbruksrådgivningsservice, bykommittéer och internationella frivilligorganisationer.
Förbättrade livsvillkor
FAO i Laos tror att finansieringen av projektet, på dryga elva miljoner svenska kronor (1,5 miljoner US dollar), kommer att leda till att fler än 7 680 hushåll använder sig av nya metoder för gnagarhantering. Genom projektet kommer tillgången till mat att kunna tryggas och livsvillkoren förbättras avsevärt.
Projektet kommer också att förbättra den vetenskapliga förståelsen för relationen mellan gnagare och bambublomning. Detta kommer att ge lokalsamhällen möjlighet att förutse och förbereda sig för kommande gnagarinvasioner och göra det möjligt för bönder att vidta åtgärder för att skydda sina grödor.