Strax efter klockan elva på fredagskvällen är Arnfestivalens arena nästan helt fylld. Ledin-fansen har samlats framme vid stängslet, medans barnfamiljerna väntar på läktarna. Allas ögon är vända mot scenen. Men när strålkastarna slås på är de inte riktade mot scenen - utan mot högra sidan av läktaren. Sekunden efter rider en häst in, och på dess rygg sitter självaste tempelriddaren Arn, precis som urklippt ur filmen. Med allvar i blicken tar han upp mikrofonen och presenterar kvällens egentliga huvudnummer; Tomas Ledin.

Arn hinner knappt avsluta meningen förrän hans häst stegrar (lite för våldsamt) och får publiken att tappa andan. Men innan folk hinner förstå vad som händer så släcks strålkastarna, och tänds igen på scenen.

Tomas Ledin springer ut, med bandet efter sig. Han är lika lång (uppskattningsvis nästan 2 meter över havet) och stilig som alltid; en riktigt klassisk svensk idol. Publiken jublar och Tomas ger 110 procent direkt med "Du kan lita på mig", som ändå bara blir en av många publikfavoriter. Det behövs knappast några instruktioner för att få folk att klappa händerna, men när Tomas trots det demonstrativt sträcker upp sina händer i luften, så är det inte en enda person i publiken som inte följer efter.

Sedan kör Tomas sina allsångsvänliga hits i den svenska sommarnatten, precis så som de skall köras. Och även om vi förstår att allt är planerat in i minsta detalj, så känns det spontant, charmigt och framför allt otroligt folkligt. Publiken älskar Tomas, och Tomas älskar fortfarande att uppträda.

Pressmeddelande från: Medeltidens Värld