3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid universitetets institutioner.
- Det här är en antikvarisk sensation, säger arkeologen Helena Victor.

Träbitarna låg i en cigarrlåda i källarförrådet vid avdelningen för växtekologi. Märkningen talade om att de var "Bitar av ekstock från gravkammaren i s k Björns hög vid Håga, tagna av A.E. 16 nov 1902 vid besök under utgrävningen".
- Det här är det enda som finns kvar av ekstocken efter utgrävningen 1902, säger forskaren Helena Victor vid institutionen för arkeologi och antik historia.

Hågahögen är från ca år 1000 f Kr och därmed betydligt äldre än högarna vid Gamla Uppsala. Hågahögen anses vara det rikaste gravrum från bronsåldern som hittats i Sverige. Många föremål som hittades i gravkammaren finns utställda i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm.

Trots att högen i folkmun kallas Kung Björns hög betyder det inte att det är Kung Björn, kungen på Birka, som ligger begravd där. Om honom står i gamla källor att han bodde vid en "hög som redan fanns", vilket forskarna antagit är högarna vid Gamla Uppsala.
- Även om det inte var Kung Björn som låg begravd där kan man nog ändå anta att han har gått på den. Vem som låg där vet vi inte, men med största sannolikhet var det en mäktig person med tanke på de guldfynd som gjorts. Högen är unik och blev en världssensation när den hittades för över hundra år sedan, berättar Helena Victor, som själv skrivit sin avhandling om Hågahögen.

Enligt henne är gravkammaren i Håga en anomali, byggd som ett stenröse med jord på, ett byggsätt som man egentligen hade slutat med redan 200 år tidigare. Arkeologerna vill nu undersöka träbitarna närmare. Trä med årsringar kan man datera på året upp till ett par tusen år bakåt i tiden, om bara materialet är tillräckligt bra. I lådan med träbitarna fanns dessutom två små provrör med sniglar som plockades i samband med utgrävningen av Hågahögen. Sniglarna hade krupit in under stenröset, och med hjälp av dem kan det bli möjligt för forskarna att ta reda på vilken tid på året graven byggdes.

Pressmeddelande från: Uppsala universitet